Ibland är släktforskning en utmaning. Men med hjälp av vigselnoteringen kan du ibland komma långt.
Nyligen sökte jag efter Maria Andersdotter, född 1801 i Nerike, dvs Närke. Så står det i husförhörslängderna sedan hon blivit vuxen, både som ogift och gift. Bl a här:
Karlstads landsförsamling (S) AI:12 (1831-1835) Bild 9 / sid 2 (AID: v11810.b9.s2, NAD: SE/VA/13274)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0037802_00014
Med de uppgifterna går det ju inte att hitta varifrån hon kom och vilka hennes föräldrar var. Som vuxen bodde hon i Karlstad med make och barn. I husförhörslängderna från 1830-talet och framåt står det att hon är född 1801 i Nerike, dvs Närke (senare stavat Närke). I husförhörslängden från Karlstads landsförsamling AI:12 står det att hon är inflyttad från Nor 1827 och där hittade jag henne också, med samma uppgifter. Trodde jag.
Hon gifte sig den första januari 1837 i Karlstads stadsförsamling (E:2, sidan 97) och där finns en uppgift som var avgörande för att komma vidare i släktforskningen. Där står det att hennes giftoman är hennes farbror skomakaren Sven Cederholm i Bråte i Segerstads socken. Om inte brudens far är hennes giftoman kan vi räkna med att han är död.
Med det namnet tänkte jag att det inte skulle vara så svårt att hitta hennes far, Sven Cederholms bror Anders. Men det var inte så lätt som jag trodde.
I Segerstads husförhörslängder finns Sven Cederholm med sin familj, bl a i AI:8 sidan 91 och AI:9 sidan 136. Där står det att han är född 1770 i Värmskog. Han hade också bott i Gillberga och där hade han efternamnet Andersson, så hans far hette alltså Anders.
I Värmskog hittade jag en Sven född 1770 och med en far Anders. Så småningom insåg jag att det var inte den rätte. Riktigt hur jag kom fram till det minns jag inte nu för jag gjorde otaliga sökningar i Arkiv Digitals register Befolkningen i Sverige, och i födelseregistret.
Bara för att Sven hette Cederholm som vuxen behöver det ju inte betyda att hans bror Anders hette likadant. Så det gällde att hitta Sven Cederholms föräldrar och syskon. Det gick jag bet på med de uppgifter jag hade. Inte heller fick jag någon träff när jag sökte efter Anders Cederholm, född i Värmskog.
Men med lite kreativa sökningar kan mycket ordna sig. Jag hittade en Anders Cederholm född 1772 i Vermskog (alltså stavat med e). Han fanns i Arvika landsförsamling i slutet av 1790-talet, i husförhörslängden AI:5 sidan 227. Där finns också hustrun, som också hon hette Maria Andersdotter men född 1761. Deras två barn: Olof född 1792 och dottern Maria född den 16 mars 1799 "här", dvs byn Berge där familjen bodde.
Maria skulle ju vara född 1801. Kanske hade Maria född 1799 dött och nästa dotter fick heta Maria?
Nu gick det att söka vidare på den här familjen, på de olika familjemedlemmarna. Men ingen ny dotter föddes 1801 och hennes mor dog 1803. Då var jag på väg att ge upp. Jag tänkte att det är väl ingen präst som läser fel på 1799 och 1801.
Efter deras mors död flyttade barnen åt sitt håll (Maria flyttade till Värmskog, där hon hade släkt) och deras far åt sitt. Han gifte om sig 1807 och bodde då i Edeby i Övre Ullerud med nya hustrun Stina Andersdotter.
Och där, äntligen, fattade jag hur det blivit som det blivit.
I Övre Ulleruds husförhörslängd AI:5 sidan 68 (bild ovan från Arkiv Digital) finns Anders Cederholm född 1771, inflyttad från Arvika och gift med Stina Andersdotter. De båda barnen hade återkommit till sin far sedan han gift sig men här står det att Olof är född 1795 och Maria 1801! Fel födelseår för båda men rätt namn på alla personer.
Barnen är inskrivna med blyerts och förmodligen i hast när de flyttade in och prästen kanske bara fick muntliga uppgifter om deras ålder. Hade barn egna flyttbetyg? Jag vet inte.
Sedan hängde det här felet med resten av livet, åtminstone för Maria.
Hade jag inte sett detta, att Maria född 1801 var skriven tillsammans med sin far Anders Cederholm, sin bror Olof och sin styvmor Stina Andersdotter i Övre Ullerud så hade jag inte varit säker på att Maria född 16 mars 1799 var den rätta. Men detta övertygade mig eftersom det känns som en sannolik och rimlig förklaring, och den enda förklaringen.
Hennes far Anders Cederholm dog 1813, så när hon gifte sig hade han varit död i över tjugo år.
Men varför påstods hon vara född i Närke? Det förstod jag sedan.
Hon var ju född i Arvika och i flera husförhörslängder skulle man nästan kunna läsa födelseorten som Nerike likaväl som Arvika. Det såg jag t ex när jag gick tillbaka till husförhörslängden i Nor. Jag hade läst födelseorten som Nerike för det var det jag förväntade mig men med ny kunskap kunde jag se att det står Arvika i stället. Inte konstigt att det blev fel för prästen i Karlstad när hon flyttat dit. I en annan husförhörslängd minns jag att det var ännu lättare att ta fel på Arvika och Nerike, men minns inte vilken.
Men pratade inte prästerna med sina sockenbor vid husförhören? Maria måste ju själv ha haft klart för sig att hon inte var född i Närke utan i Arvika. Hon bodde i Karlstad som gift och kanske var prästen där inte så noga med att kontrollera sådant här. Hade hon bott i en liten socken på landet hade prästen kanske haft bättre koll på folket.
Hur som helst så var hon hittad.
Som det kan bli...
Slutsatsen blir i alla fall att utan namnet Cederholm hade jag aldrig kommit vidare, inte heller utan möjlighet till registersökningar hos AD.
Kom alltså ihåg att kolla i vigselboken även om vigseln står inskriven i husförhörslängden.
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Kommentarer 2
Mycket tänkvärt detta kring hur det gick till när prästen skrev in information om födelseår och -plats i husförhörslängderna och spännande att läsa hur du kom fram till det hela; jag har varit med om liknande i min forskning och då är det viktigt att vara noggrann och söka från flera håll s a s. Sen kan ju handstilar verkligen ställa till det.
Bra att trycka på att det inte bara går att använda HFL i sin forskning då det är födelse-, vigsel och dödböckerna som har de korrekta uppgifterna (i stort i alla fall, finns alltid undantag).
Maria: Ja, den här situationen jag beskriver är inte unik, jag har stött på en del liknande. I husförhörslängderna kan det förekomma fel, kanske inte ofta men tillräckligt för att ställa till det för oss som släktforskar. Det vanliga är nog att siffror blir fel, t ex att 11 tolkas 4 och liknande. Men att 1799 blir 1801 känns ovanligt. Hade jag inte hittat den här husförhörslängden på bilden så hade jag kanske fortfarande varit lite tveksam.
Födelse-, vigsel- och dödböcker är primärkällor och husförhörslängderna är sekundära källor just när det gäller uppgifterna om namn, datum och orter, men har så mycket mer information. Vi har verkligen rika arkiv att hämta information från och ibland tänker jag att det är förvånande att så mycket ändå är rätt.