Hej, det verkar som att vi är släkt på något sätt ....

Vi är många som har börjat få meddelanden av ovanstående slag. I takt med att fler och fler DNA-testar sig uppstår matchningar och "träffar" med förmodat avlägsna släktingar, varvid det roliga pusslandet kring HUR man är släkt kan komma igång. Ofta handlar det om "remote cousins" och då är det inte alltid så lätt att hitta sambandet. Ibland får man till och med ge upp. Av och till kan det dock hända att nya släktgrenar serveras som på silverfat, varvid man fullständigt tappar hakan. Det senare hände mig i veckan.

Jag fick ett mail från Per Olof, som berättade att han testat sig hos Ancestry och fått en oväntad matchning; Ted Rosvall. Nära släkt skulle vi dessutom vara, tredje eller fjärde led. Vi kastade oss in i den Göingesocken där sambandet verkade finnas. Det begåvade programmet hade så att säga redan gjort jobbet åt oss och föreslog en gemensam anfader, en Nils Jönsson född 1712. Jo då, en sådan hade vi båda två, men i övrigt stämde uppgifterna dåligt. Per Olofs Nils Jönsson och min bodde inte ens i samma socken. Dessutom skulle vi så fall ha varit 7-männingar och inte släkt i tredje eller fjärde led, som matchningen påstod.

Per Olof berättade då att hans farfars äktenskapliga börd möjligen kunde vara en smula skakig? How so? Jo, han föddes till synes inom äktenskapet, men hans föräldrar, Amanda och Olof, piga och dräng på samma gård, hade gift sig bara ett par månader innan farfar gjorde entré. Nåja, sådant var väl mera regel än undantag - att det första barnet kom lite för tidigt ...  Vad hette gården? Per Olofs svar golvade mig. Det var just den gård där min farmor, Oda, hade fötts samma år. Odas far, Per, var så att säga husbonde på gården dit lilla Amanda, 18 år, två år tidigare anlänt som piga. Fram med husförhörslängden för den aktuella tiden, och visst, där finns de ju på samma sida, min farmors far Per med familj och några rader längre ner, pigan Amanda med sin lille son. Det är först några månader efter sonens födelse som drängen Olof flyttar in på gården, i något litet rum i ett uthus får man förmoda. Kan det vara så att Olof, för undvikande av skandal, fick en slant för att påta sig faderskapet åt husbonden Per? Att han, som det så fult hette, fick "sopa farstun" ...

Men det blir bättre än så. Det visar sig att Per Olofs farfar och min farmors bror var kommunpolitiker i samma socken/kommun under samma tid och kände varandra personligen. De lär också ha varit mycket lika, och det skvallrades på byn om att de var bröder. Deras respektive döttrar var bästisar och brukade ibland skämtsamt men, som det nu visar sig, helt korrekt kalla varandra för "kusiner". Förmodligen visste de hur det stod till. Hur var det då med likheten? Betrakta de båda ansiktena nedan:

b2ap3_thumbnail_jmfrelse-JUST_20170917-051340_1.jpg 

Mannen till vänster är min farmors far, husbonden Per, och mannen till höger hans förmodade son, Per Olofs farfar? Tyvärr är den senare bilden hämtad från ett tryckt verk och hårt rastrerad, men ändå ... Visst finns det slående likheter! Munnen, gropen i hakan, näsan, öronen, hårfästet! Men låt oss i stället jämföra Per Olofs farfar (nedan till vänster) med en av Pers "äkta" söner (till höger):

b2ap3_thumbnail_PW-och-Ove.jpg

Slående som sagt! Inte för att bildbevis behövs - DNA-matchningen talar sitt tydliga språk - och när omständigheterna i övrigt stämmer så otroligt bra, går det inte längre att tveka. Jag har fått en uppsättning nya sysslingar och släkten en helt ny gren. 

Allt tack vare DNA.