Gunnar och Olga Lundström

Min mormors far Karl Gunnar Lundström föddes 1897-02-20 och växte upp i Dalvik, utanför Skellefteå som sjätte barnet av åtta till skomakaren Petter "Per Swensa" Lundström, från Strömfors och hans hustru EMMA Kristina Lundgren, bördig från Södra Grundfors. När Gunnars yngsta syster Vivi föddes år 1904 dog modern Emma i barnsäng. Det blev nog tufft för familjen då, att klara ett mindre jordbruk och en stor barnaskara. De äldre syskonen fick nog ta stort ansvar på gården. 

Olga Lindström och Gunnar Lundström. Vigda 1921-11-06. Foto: Sundborg & Lindberg. Privat bildsamling. I den närliggande byn Bjurvattnet hittade Gunnar sin blivande hustru Olga Kristina Lindström. Hon föddes 21 september 1892 i Bjurvattnet, Skellefteå som det äldsta barnet av tre till snickaren Johannes Blylod Lindström  och hans hustru Margareta Kristina Gustafsdotter Marklund. Fadern dog när Olga var knappt fem år fyllda. Hon fick därför tidigt hjälpa till i hemmet med olika sysslor. Olgas mor Margareta gifte senare om sig med en man som hette Karl Eliasson Lundberg och Olga fick två halvsyskon. Tyvärr dog även Karl hastigt. Olga var fosterbarn under åren 1901-1917 hos Anders Jonsson i Bjurvattnet. Det berättas att hon fick ärva 7000 kr av sina fosterföräldrar Anders och Brita Jonsson i Bjurvattnet, varför hon kallades för "7000 kronors Olga." Det finns en bevarad kopia av en förmyndareräkning där det framgår att Anders Jonsson skänkt drygt 2200 kr i gåva till Olga. Det är möjligt att han fortsatte att ge henne pengar, att hon till slut fick 7000 kr sammanlagt. Olga själv ville inte prata om tiden när hon var fosterbarn, hon tyckte nog att det inte var den bästa perioden i hennes liv.

Gunnar och Olga gifte sig 6 november 1921 i Skellefteå landsförsamlingskyrka. Vigselförrättare var K. A. Fellström. I deras äktenskap föddes sex barn, där yngste sonen Klas dog efter drygt en månad. Gunnar och Olga var jordbrukare, en häst och några kor hade de som kreaturbesättning. Vid sidan av jordbruksarbetet arbetade Gunnar i 18 år med att köra lastbil åt Bolidens gruvaktiebolag (1930-1948). Det sistnämnda året slutade han på egen begäran. Gunnar var också med Gunnar och Olga Lundström på lite äldre dagar. Okänd fotograf. Privat bildsamling. och byggde järnvägen från Boliden till Rönnskärsverken i Skelleftehamn vintern 1928-1929.

Gunnar var på alla sätt en pålitlig vän och granne. Han skaffade sig en traktor och anlitades ofta av grannar för olika körningar med densamma. Hans största fritidsintressen var jakt och fiske. Han var dessutom, liksom sina tre söner, en aktiv medlem i Bolidens skytteförening. Han var också mycket barnkär. Han månade om att andra barn skulle ha det bra, både sina egna barn samt hans och Olgas syskonbarn. Gunnar var en trevlig och glad person med humor. Gunnars far Petter hade ett ganska långt skägg. Gunnar bruka de skämta med honom och säga: "Det där skägget har du dragit mycket snus ur!"

Tyvärr insjuknade Gunnar. När han fyllde 60 år 1957 var han sjuk. Då kom endast de närmaste släktingarna och gratulerade honom på födelsedagen. När hans granne och svåger Hugo fyllde 60 år året därpå, kom dock princip hela byn för att uppvakta honom. Kanske var folk rädda för sjuka människor förr i tiden? När Gunnar låg för döden kom några av hans syskon för att säga farväl. Äldste brodern Leonard sa: "När man talar med någon som är döende ska man bara prata om det som är roligt." Det var klokt sagt av honom tycker jag. Gunnar avled 61 år gammal 16 juli 1958.

Olga var till sin personlighet lågmäld, snäll, arbetsam och duktig på matematik. Hade inte Olgas far dött så tidigt hade hon kanske haft möjligheten att studera vidare, om familjens ekonomi hade tillåtit det. När fadern dog behövdes hon ju istället hemma på gården. Det har berättats för mig att Olga hade lätt för att studera och för att lära sig nya saker. 

Olga var kristligt intresserad och en av medlemmarna i Bolidens EFS. De sista åren av livet var Olga i stort sett blind. Hennes hälsa vacklade även under den tiden. Hon blev dock 93 år och 8 dagar gammal, hon avled 29 september 1985 på sjukhemmet i Boliden. Hon var vital för sin ålder.