Rötterbloggen
Rötterbloggen

Gårdsliv vid Magelungen

Farsta gård ligger vackert vid sjön Magelungens strand söder om Stockholm. För ett par år sedan arbetade maken i Stockholm en tid och vi hade en andrahandslägenhet i Farsta Strand inte så långt från den gamla herrgården. Det blev flera promenader i omgivningarna den vintern. Givetvis blev jag nyfiken på gårdens historia. Själva gården kan vi läsa om på Wikipedia och på Stockholms stads fastighetsbolags hemsida men inte så mycket om folket.

Farsta1
Farsta gård, baksidan ner mot sjön. Foto från december 2018. Eget foto.

Farsta2x
Från andra sidan, dvs framifrån. Foto från december 2018. Då var restaurangen öppen, kanske är den det fortfarande. Eget foto. Fler bilder längre ner.

Hurförhörslängderna är ju den givna ingången till arkivhandlingar med information om de som bott på Farsta gård, eller andra ställen. Gården ligger i Brännkyrka socken och den äldsta husförhörslängden är från 1772-1781. Då var Maria Grubb ägare, hon hade ärvt Farsta gård av sin far Vilhelm Grubb. Det är han som låtit uppföra bl a flyglarna på 1740-talet. Maria Grubb, född 1727, var gift med grosshandlaren William Tottie från en skotsk släkt i Stockholm. Under Marias tid byggde man om och moderniserade en del. Makarna verkar också ha bott där, åtminstone Maria, för hon var med på husförhören en hel del under 1770- och 1780-talen. Annars är det ju vanligt att ägarna inte är bosatta på sin gård, om de har flera gods. Efter hennes död 1794 såldes gården så småningom av arvingarna.

Farsta gård var en frälsegård på ett mantal. Idag är en gård på ett helt mantal en stor gård, kanske snarare ett gods. Det krävde förstås en hel del anställda för att dra runt. Och det slående är att det kryllade av folk. Mängder av pigor och drängar så klart, men även många andra. I slutet av 1700-talet är det sida upp och sida ner med anställda och mer folk är inskrivna mitt på sidorna, som inte räckt till för alla. Så gott som alla är överstrukna, det var en extremt stor omsättning på folk.

Jag har tittat i husförhörslängderna från 1772 till 1820 och på 1850-talet för att få en uppfattning om livet på gården. Det verkar som om de flesta pigor och drängar flyttade varje år. Det verkar också ha gått åt fler pigor än drängar. Pigorna arbetade ju både inomhus och ute med djuren. På 1790-talet räknar jag till totalt 23 pigor och 18 drängar under husförhörslängdens åtta år. Under fem år på 1850-talet var det 23 pigor och elva drängar som passerade revy på Farsta gård, men då fanns det även flera statarfamiljer. De allra flesta anställda flyttade därifrån under perioden. Väldigt många verkar ha flyttat runt utan så stor ordning och reda. I de tidiga längderna har prästen gjort otaliga anteckningar om anställda som saknar betyg. De kom både från landsbygdssocknarna runt Brännkyrka och inifrån Stockholm.

Av pigorna och drängarna är det flera som ingick i andra anställdas hushåll. Kring sekelskiftet 1800 hade gården både trädgårdsmästare, brännmästare och gårdsmed. Vad gjorde en brännmästare? Brände han tegel eller brände han brännvin? En av brännmästarna hette Anders Gottlander. Brännhuspigan hette Cajsa Lisa och var 28 år.

Hierarkin var nog tydlig och fast. Efter varandra på sidan kommer först inspektor, sedan befallningsman och sedan rättare, alla med familjer.

Farsta hfl
Vet du vad den latinska anmärkningen för inspektorns hustru Brita Berg på Farsta betyder? Vad jag kan se står det "Dieitur/Diutor uxor ejus esse". Jag har så klart googlat men får inte fram något vettigt. Bildkälla: Arkiv Digital. Tillägg: Nu har jag fått svar i en kommentar. Det står "Dicitur uxor ejus esse" vilket betyder "Säges vara hans hustru".

Det fanns massor av gårdar med den här storleken förr i tiden ute i socknarna men oftast är det nog inte så här, att de anställda flyttade så ofta. Kanske var Farsta gård inte ett ställe man trivdes på och att det fanns gott om jobb på de stora godsen runt Stockholm och även inne i staden som lcokade. 1803 rymde pigan Maria Matsdotter.

Tiden kring 1800 och de närmaste åren därefter hade Brännkyrka uppenbarligen en ganska skrivglad präst, eller åtminstone en som antecknade mycket. Om drängen Jan Andersson har han skrivit: "är icke alldeles oförlofvad säger dess besked". Om pigan Maja Lotta Nilsdotter, inflyttad från Huddinge 1798, får vi veta: "för tjufnad driven ifrån stället".

Många av pigorna har fått anteckningar om att de hade oäkta barn. Inte bara dem som hade sina barn med sig på Farsta (en hel del) utan även andra med anteckningar om att de fått barn på Barnbördshuset eller har fått barn som finns på annat håll eller har dött. Om drängen Per Erik Österberg skrev en senare präst på 1850-talet: "uppgifves hava lägrat pigan Lovisa Sundström i Örebro, har med henne 2 barn". Ja, mycket får man veta. Men inte allt.

På 1810-talet verkar ägaren vara kaptenen Johan Gustaf Watz. Eller om han var arrendator? Han bodde uppenbarligen på Farsta gård och det finns antecknat att han var gift med Ulrica Löman "som bor i Stockholm". I sitt hushåll på Farsta hade han i stället mamsellen Gustava Carolina Täckenberg, född i Sveaborg 1785. I samma hushåll fanns gossen Carl Johan född 1811 i Stockholm. Jag blev lite nyfiken på mamsell Täckenberg och när jag googlade på hennes namn kom jag till en inflyttningslängd transkriberad av Stockholms stadsarkiv. I den längden är hennes inflyttning inskriven och där står att hon åtföljdes av sonen Carl Johan, född 1811. Brännkyrkas präst har inte antecknat något om något oäkte barn här. Så klart. Det var ju fint folk. Kan det vara så att kapten Watz var far till mamsellens barn och att det var därför hustrun Ulrica Löman bodde inne i Stockholm? Det har jag förstås ingen aning om.

Det är intressant att få ett hum om hur mycket folk som faktiskt rörde sig där på gården för ett par hundra år sedan. och det gör det fortfarande, varje lörda eller söndag som vi gick där var det alltid många andra besökare.

En som ger en mycket fylligare bild av gårdslivet är ju Årstafrun, Märta Helena Reenstjärna, som var fru på Årsta gård lite längre bort i Brännkyrka socken vid samma tid. Hon skrev dagbok under större delen av sitt vuxna liv och delar av den har återgivits och berättats om i litteratur. Är du med på Facebook kan du följa hennes anteckningar varje dag. En skatt för historienörden.

Fler bilder:

Farsta4
En av flyglarna och ytterligare ett hus, december 2018. Eget foto.

Farsta4B
Jag skulle tro att detta är en tidigare arbetarbostad. Eget foto.

Farsta5
I huvudbyggnaden finns restaurang. Där åt vi lunch en lördag i februari 2019, i närheten av Alla hjärtans dag. Eget foto.

Farsta6
Där vi satt och åt fanns en fin gammal kakelugn. Kan den vara från 1700-talet, tro? Eget foto.

Farsta8
På andra våningen i huvudbyggnaden finns ett skåp med flaskor och andra kärl från äldre tider men som hittats på gårdens soptipp. Eget foto.

1636 1
Förmodligen den äldsta kartan över Farsta gård, ritad 1636. Bildkälla: Lantmäteriet.

1636 2
På kartan från 1636 står det om gården. Bl a att den är på ett helt mantal. Siffran 2 hänvisar till markerade gärden på kartan ovan och jag antar att texten talar om att 14 och 1/2 tunna av något spannmål kunde skördas årligen. 3 är ängen där det numera är promenadstig. Jag gillar dekorationen runt texten. Ska det föreställa lejon i överkanten? Bildkälla: Lantmäteriet.

Farstakarta
Kartan från början av 1900-talet. Då hade järnvägen kommit och man hade börjat bygga Södertörns villastad som sedan fick namnet Farsta Strand. Det var i Farsta Strand vi hade lägenheten, det är en pendeltågsstation efter Farsta centrum. Ser ni att det står Marieborg vid ett hus sydost om Farsta gård? Det ska ha byggts till Maria Grubb som först var gift med William Tottie, enligt Wikipedia. Det går en gångväg utmed Magelungens strand nedanför Marieborg och bort mot Farsta gård. Karta: Lantmäteriet.

Ivar och Svea Marklund
Nytt sökverktyg i Chicago
 

Kommentarer 8

Bo Persson den lördag, 20 februari 2021 00:38

"Dicitur uxor eius esse" = Säges vara hans hustru.

"Dicitur uxor eius esse" = Säges vara hans hustru.
Eva Johansson den lördag, 20 februari 2021 10:39

Tack Bo! Nu blir det begripligt. Lite feltolkning av bokstäverna från min sida också. Då är det ytterligare ett exempel på människor som inte har sina betyg i ordning.

Tack Bo! Nu blir det begripligt. Lite feltolkning av bokstäverna från min sida också. Då är det ytterligare ett exempel på människor som inte har sina betyg i ordning.
Guest - Marie den onsdag, 24 februari 2021 09:40

Tack för tipset om Årstafrun på facebook. Jättekul att läsa!

Tack för tipset om Årstafrun på facebook. Jättekul att läsa!
Eva Johansson den onsdag, 24 februari 2021 09:49

Marie: Ja, det är jätteintressant. Jag rekommenderar också boken "Årstafruns dolda dagböcker"" av Kristina Ekero Eriksson, utgiven 2017.

Marie: Ja, det är jätteintressant. Jag rekommenderar också boken "Årstafruns dolda dagböcker"" av Kristina Ekero Eriksson, utgiven 2017.
Jon Bodin den lördag, 27 februari 2021 06:42

Det som anges under Notarum Explicatio 2 är utsädet i respektive gärde.

Det som anges under Notarum Explicatio 2 är utsädet i respektive gärde.
Eva Johansson den lördag, 27 februari 2021 14:30

Jon: Stort tack för den informationen! Jag funderade på om det var utsäde eller skörd. Är det alltid utsäde som anges på dessa äldre kartor? Alltså att det generellt var så man beräknade omfånget av en bit jord.

Jon: Stort tack för den informationen! Jag funderade på om det var utsäde eller skörd. Är det alltid utsäde som anges på dessa äldre kartor? Alltså att det generellt var så man beräknade omfånget av en bit jord.
Jon Bodin den lördag, 27 februari 2021 15:19

Min erfarenhet är att det brukar vara utsädet som anges. Skörden kunde ju variera. Från goda feta år till svåra barkbrödsår och i värsta fall svält.

Min erfarenhet är att det brukar vara utsädet som anges. Skörden kunde ju variera. Från goda feta år till svåra barkbrödsår och i värsta fall svält.
Eva Johansson den lördag, 27 februari 2021 16:08

Tack! Klokt tänkt. Ja, så var det naturligtvis. Min tanke att det kunde vara skörden kommer ur om kartan var underlag för beskattning så var det skörden som skulle beskattas. Men utsädet var förstår mer stabilt, helt enkel hur mycket utsäde som normalt gick åt på en åker. Det säger ju mer om den beständiga värderingen av jorden.

Tack! Klokt tänkt. Ja, så var det naturligtvis. Min tanke att det kunde vara skörden kommer ur om kartan var underlag för beskattning så var det skörden som skulle beskattas. Men utsädet var förstår mer stabilt, helt enkel hur mycket utsäde som normalt gick åt på en åker. Det säger ju mer om den beständiga värderingen av jorden.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
5 mars 2021
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.rotter.se/

Bloggare

Eva Johansson
327 inlägg
Ted Rosvall
250 inlägg
Mats Ahlgren
152 inlägg
Helena Nordbäck
143 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Anton Rosendahl
94 inlägg
Gästbloggare
29 inlägg

Annonser