Rötterbloggen
Rötterbloggen

Fakta om fastigheter

Vet du vad ett mantal är? Ett mensalhemman? Och skillnaden mellan gård, torp och backstuga? Det berättade jag om i ett digitalt föredrag i onsdags kväll för medlemmarna i Tjust Släktforskarförening. Jag lovade då att jag skulle göra ett blogginlägg med en del fakta och länkar. Så här kommer det.

Kanske är det fler som är intresserade av detta ämne?

Igår lyssnade jag på ett digitalt föredrag från Riksarkivet i Härnösand om fastigheter. Det spelades in och den filmen kommer nog att publiceras ganska snart. Jag ska länka till den här, bara jag kommer ihåg det, när den finns att se. Så håll utkik hos Riksarkivet eller här.
Uppdatering 23 november: Nu finns Riksarkivets föredrag på Youtube.

I det föredraget fick vi veta hur man hittar information om fastigheter före 1933, vilket inte jag tog upp. Fastighetsböcker från 1933 och framåt är inte digitaliserade, pga GDPR, och jag talade om arkivhandlingar från 1933 och bakåt, som vi kan komma åt själva hemifrån.

Brabygden
Bild från Bråbygden i Misterhults socken. Eget foto.

Mantal är inte ett ytmått utan ett mått på en gårds skatteförmåga. Det infördes på 1500-talet och en gård på ett mantal var en gård som kunde försörja en familj med tjänstefolk och betala skatt.

En gård är en brukningsenhet som är mantalssatt.
Ett torp är en brukningsenhet som inte är mantalssatt utan ligger på en gårds mark. I torpet ingår odlingsjord. Torparen betalar arrende till gårdsägaren, genom arbete (dagsverk), naturaprodukter eller pengar.
Backstuga var ett bostadshus utan odlingsbar jord och på ofri grund, det stod "på bar backe". Många fattiga bodde i backstugor men även mer välbärgade, t ex hantverkare, kunde bo i backstuga.

Lägenhet började användas under andra halvan av 1800-talet. Det är ett flytande begrepp som kunde innebära småbruk (ägt av brukaren) men också ett hus med friköpt tomt.

Rusthåll: En gård ägd av en bonde som skulle hålla kronan med en ryttare med häst och utrustning i stället för att betala skatt.
Augmenthemman: En gård som stöttade ett rusthåll som inte av egen kraft kunde hålla en ryttare med utrustning.
Rå- och rörsgårdar lydde under ett säteri och låg på mark som ursprungligen tillhört den gård som blev säteri.
Mensalhemman: En gård som anslås som en extra gård till prästens försörjning, utöver prästgården. Kallas också stomhemman.
Förmodligen fanns det fler beteckningar. Berätta gärna i en kommentar här.

Lagfarter visar vem som ägt en fastighet. Lagfarter finns i lagfartsböcker (för tiden 1876-1933) som till stor del är digitaliserade. Där kan du följa historiken framåt och bakåt.
Före 1875 kallas det fastebrev och de finns i domstolsarkivens småprotokoll och domböcker. Det kan vara idé att börja med att leta i småprotokollet om det är digitaliserat. I domböcker och småprotokoll kan även bilagor finnas med, t ex avskrifter av köpebrev.
Bördsrätt gällde vid gårdsförsäljning. Det innebär att jorden man ärvt inte fick säljas hur som helst enligt lagen. Släktingar hade företräde till köp av arvejord men inte till köp av avlingejord (jord som köpts in under livstiden). Bördsrätten togs bort på 1860-talet.
Uppbud: Försäljningen av en gård skulle informeras om på tre på varandra följande ting så att den släkting som hade rätt att köpa den skulle få tid att göra det. Uppbuden protokollfördes i domböckerna eller småprotokollen.

Så här hittar du lagfartsböcker (1875-1933):
I Riksarkivets digitala forskarsal: välj ämnesområdet "Fastigheter och gårdar", där finns flera direktlänkar.
Hos Arkiv Digital: Inskrivningsdomarens arkiv, välj rätt län, sedan rätt domsaga, häradsrätt eller rådhusrätt.

Om du vill ha information om en fastighet efter 1933 kan det beställas från Riksarkivet, med hjälp av dagens fastighetsbeteckning. Det finns ett beställningsformulär för detta på Riksarkivets hemsida.

Andra handlingar:
Brandförsäkringarwww.brandverket.se och ämnesområdet "Fastigheter och gårdar" i Riksarkivets digitala forskarsal.
Bokverken Svenska gods och gårdar: Finns hos Arkiv Digital, under Tryckt litteratur. Där finns fler liknande bokverk.

1600-talet fastebrev för gårdar i Kalmar län finns hos Arkiv Digital: Välj Kalmar läns landskontor - Övriga handlingar och handskrifter, volym GVIIa:23 1689-1690).

Kartor
Lantmäteriets historiska kartor
www.kartbild.com

Utjordar och inägor: Utjorden var byns samägda allmänning och inägorna var tomt, åker och äng som hörde till varje enskild gård.
Inägorna var stängslade mot djuren och bestod av åker och äng. Inägorna var tomten kring husen och åkrarna och ängarna som låg kring gården i bykärnan. Vis storskifte och laga skifte kunde det vara enbart inägorna som skiftades, eller inägorna för sig och utjorden för sig.
Utjorden (eller byns allmänning) var byns gemensamma skogs- och betesmark före skiftesreformerna. Därifrån hämtades ved, foder och virke. Fiskevatten kunde också ingå och förmodligen även mossmark.

Läs mer:

Litteratur
Kalle Bäck: Början till slutet, Noteria förlag, 1992
Anders Bönner: När byn skiftades, LT:s förlag, 1985
Per Clemensson och Kjell Andersson: Börja forska kring ditt hus och din bygd, Natur & Kultur, 2011
Niklas Cserhalmi: Fårad mark, förlaget Bygd och natur, 1998
Sigurd Erixon: Byalag och byaliv, Nordiska Museet, 1978
Albert Eskeröd: Jordbruk under femtusen år, LT:s förlag, 1973
Mats Hellspong och Orvar Löfgren: Land och stad, Liber Läromedel, 1976
Mats Höglund (red): 1600-talets jordbrukslandskap, Riksarkivet, 2008
Bengt M P Larsson, Mats Morell och Janken Mydal: Agrarhistoria, LT:s förlag, 1997
Karl-Ingvar Ångström och Björn Johansson: Kartforskning, Sveriges släktforskarförunds handbok nr 3, 2011
Eftersom de flesta böckerna är av äldre årgång har jag köpt genom Bokbörsen.

Två böcker från Sveriges hembygdsförbund
Husen berättar om människor där och då, 2014
Torp, torpare och torpinventeringar, 2015

Länkar
Det svenska jordbrukets historia på webben: www.ksla.se/bibliotek/fembandsverket/
Hans Högmans hemsida: http://www.hhogman.se/historia.htm
Brandförsäkringar: www.brandverket.se

Bror och Hilma Vikström
Jan Ersson Hellström
 

Kommentarer 2

Ann-Christin Magnusson den söndag, 21 november 2021 09:42

Hej Eva!
Du är en pärla! Precis vad jag och mina kamrater i Ahla byalag behövde: en grundläggande sammanställning av ord och begrepp och 'läsa mer'-ställen. Vi är några som ska försöka göra någon slags bya-bok och har börjat med att ta reda på vem som bott på/ägt de fastigheter vi nu ansvarar för. Jag har ju så klart försökt hitta material till hjälp för oss (bl a lyssnade jag på två jättebra föreläsningar via zoom i våras av släkt-/hembygdsforskare som berättade om sitt arbete just med fastigheter) men det finns mycket att lära och ta reda på.
Det är ju många hembygdsföreningar, både här i södra Halland och runt om i landet, som man kan inspireras och lära av, men varje artikel som dyker upp lär en något nytt. Jag har ju även letat fram det som de båda släktforskningstidningarna skrivit i ämnet, inte minst om kartor. Lantmäteriet är ju en helt fantastisk webbplats att leta på. Och vid senaste träffen i vår forskningsgrupp hade en av medlemmarna med en avskrift av en skifteskarta. Du må tro att alla studerade den ivrigt!
Med dessa ord vill jag bara tacka för ditt informativa inlägg och jag tycker att det är roligt att det verkar vara så många som är intresserade av detta ämne!

Glada hälsningar från Ann-Christin Magnusson, Laholm

Hej Eva! Du är en pärla! Precis vad jag och mina kamrater i Ahla byalag behövde: en grundläggande sammanställning av ord och begrepp och 'läsa mer'-ställen. Vi är några som ska försöka göra någon slags bya-bok och har börjat med att ta reda på vem som bott på/ägt de fastigheter vi nu ansvarar för. Jag har ju så klart försökt hitta material till hjälp för oss (bl a lyssnade jag på två jättebra föreläsningar via zoom i våras av släkt-/hembygdsforskare som berättade om sitt arbete just med fastigheter) men det finns mycket att lära och ta reda på. Det är ju många hembygdsföreningar, både här i södra Halland och runt om i landet, som man kan inspireras och lära av, men varje artikel som dyker upp lär en något nytt. Jag har ju även letat fram det som de båda släktforskningstidningarna skrivit i ämnet, inte minst om kartor. Lantmäteriet är ju en helt fantastisk webbplats att leta på. Och vid senaste träffen i vår forskningsgrupp hade en av medlemmarna med en avskrift av en skifteskarta. Du må tro att alla studerade den ivrigt! Med dessa ord vill jag bara tacka för ditt informativa inlägg och jag tycker att det är roligt att det verkar vara så många som är intresserade av detta ämne! Glada hälsningar från Ann-Christin Magnusson, Laholm
Eva Johansson den söndag, 21 november 2021 16:14

Ann-Christin: Tack för dina fina kommentar! Att forska om fastigheter är verkligen roligt och intressant och det finns mycket mer att berätta om, t ex historiska kartor, skiftesreformerna, torpinventeringar mm. Man har god nytta av att förstå förutsättningarna för jordbruket också, och hur det gamla byalivet gestaltade sig, det är ämnen i sig för egna föredrag.
Lycka till med er byabok! Så bra att ni gör en sådan, det finns ett så stort intresse för den lokala historien idag.

Ann-Christin: Tack för dina fina kommentar! Att forska om fastigheter är verkligen roligt och intressant och det finns mycket mer att berätta om, t ex historiska kartor, skiftesreformerna, torpinventeringar mm. Man har god nytta av att förstå förutsättningarna för jordbruket också, och hur det gamla byalivet gestaltade sig, det är ämnen i sig för egna föredrag. Lycka till med er byabok! Så bra att ni gör en sådan, det finns ett så stort intresse för den lokala historien idag.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
27 november 2021
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.rotter.se/