Ett släktforskarbibliotek 4: Fem böcker om heraldik

Från mitt bibliotek väljer jag ut från ett par till en handfull böcker  inom ett för släktforskare viktigt område. Heraldik har traditionellt varit förknippat med adel och högre stånd. Heraldiken kan dock vara ett värdefullt hjälpmedel i släktforskningen. Idag är det också allt mer populärt bland icke-adliga att anta släktvapen. 

En första introduktion till heraldiken är Magnus Bäckmark & Jesper Wasling, Heraldiken i Sverige, Historiska media, 2001. Här ges en introduktion till heraldikens historiska uppkomst och de regler som sedermera kommit att styra vapenbeskrivningarna. Här ges också en fyllig beskrivning av vapenanvändning i dagens Sverige. Tyvärr utgången på förlag men vanlig på antikvariat för 50–150 kronor.

Heraldiken kan bli ett hjälpmedel för släktforskningen för att identifiera ätter och möjligen också personer för vilka man känner till vapnet. Med fokus på svensk adel är då Frithiof Dalby, Svensk heraldisk uppslagsbok, Lexikon över svenska sköldemärken tillhörande samtliga på riddarhuset introducerade ätter samt icke introducerade ätter, Bonniers 1964 ett värdefullt hjälpmedel för att stegvis rätt identifiera vapnet. Boken är mycket vanlig på antikvariat men prisbilden varierar, beroende på förekomst av och skick på ett vackert skyddsomslag, från 80 till 800 kronor.

Två böcker som fördjupar sig vapenanvändningen i Sverige idag är Clara Nevéus och Bror Jacques de Waern, Ny svensk vapenbok, Streiffert 1992 och Magnus Bäckmark och Marcus Karlsson, Kyrkans märken, Historiska Media, 2006. Den förra presenterar alla Sveriges nu aktuella territoriella vapen från riksvapnet till kommunernas vapen. Ibland kontrasteras den moderna versionen med en äldre. Korta texter förklarar. Utgången på förlaget men vanlig antikvariskt i prisintervallet 100–200 kronor. Den senare går brett igenom märken som används inom kyrkan, alltså inte bara stiftens vapen utan även annat som sigill som använts av församlingar. En kort inledande översikt och därefter korta förklarande texter. Även denna bok utgången på förlaget men antikvarisk vanlig för ungefär 100 kronor. 

När heraldiska vapen hade slagit igenom i Sverige och heraldikens regler hade etableras blev ofta tumregeln »en släkt – ett vapen sann«. Så var det inte när de heraldiska vapnen introducerades i Sverige under medeltiden. Det är därför inte möjligt att dra slutsatser om släktskap enbart baserat på vapenlikhet. Detta tema utvecklas i Kaj Janzon, Vapenlikhetsfällan, Vapen- och sigillbruk under svensk medeltid. En introduktion för släkthistoriker, jämte rättelser till Svenska medeltidsvapen, Svensk Genealogisk Tidskrift 2015:1. Boken, som egentligen är ett specialnummer av Svensk Genealogisk Tidskrift, är uppdelad i två delar och är rikligt illustrerad med nytagna färgbilder av sigill och vapenavbildningar. Den första delen introducera sigillvapen och vapenbruk under medeltiden och beskriver hur de användes. Den andra delen är en kritisk granskning av trebandsverket Svenska medeltidsvapen där just vapenlikhet använts som argument för släktskap. Fokus i kritiken är på den metodologi som Svenska medeltidsvapen använt men även ett stort antal fel korrigeras. Verket kan köpas i Genealogiska Föreningens digitala släktforskarbutik och kostar 200 kronor plus porto. Boken är ganska liten och nätt och kvalificerar kanske därför inte som en coffee-table-book, även om bildmaterialet definitivt gör det.

Nästa fredag inträffar Långfredagen och då pausar jag från bloggandet.

Texten är en lätt reviderad version av en text som publicerades i Svensk Genealogisk Tidskrift 2024:1.