Ett släktforskarbibliotek 3: Fem ortnamnsböcker

Från mitt bibliotek väljer jag ut från ett par till en handfull böcker inom ett för släktforskare viktigt område. Här diskuteras några centrala handböcker för släktforskare om ortnamn. Jag har inte tagit med böcker från bokserier där en enskild del täcker ett begränsat geografiskt område. Ingen av dem är nya och i vissa fall kan de bara köpas antikvarisk men fler finns fritt tillngliga digitaltt.

Carl Martin Rosenbergs (1843–1916) Geografiskt handlexikon öfver Sverige från 1882–1883 är förmodligen den bland släktforskare mest kända ortnamnshandboken. Den innehåller med sina 2300 sidor i två band i princip alla mantalssatta fastigheter i Sverige 1878. Den beskriver alltså läget före alla namn- och indelningsförändringar med start på 1880-talet. Originalupplagan är sällsynt antikvariskt men brukar inte kosta över 1000 kronor och finns dessutom digitaliserad på Projekt Runeberg. Facsimileupplagor utkom 1982 och 1993 i fyra band och är vanliga antikvariskt med priser runt 300–400 kronor. Sveriges släktforskarförbund och Riksarkivet utgav 2005 handboken som en sökbar databas men den är nu utgången hos båda. 

Svenskt ortnamnslexikon utgavs 2016 i en andra upplaga av Institutet för språk och folkminnen under docenten Mats Wahlbergs redaktörskap. Den innehåller ungefär 6300 ortnamn ner på sockennivå men alltså inte på fastighetsnivå. Lexikonet ger inte bara information om namnens ursprung och betydelse utan också om ortens lokalisering med angivande av socken, härad/skeppslag och landskap så som dessa förelåg före storkommunreformen 31 december 1952. Lexikonet innehåller också kortare artiklar som förklarar namnled som torp, by, stad etcetera. Lexikonet finns tillgängligt digitalt på hemsidan för Institutet för språk och folkminnen. Första upplagan finns som PDF-fil och andra upplagan som webbsidor. Andra upplagan säljs också bokform för 350 kronor.

Medan de två tidigare verken är till för att få veta mer om specifika ortnamn handlar de följande tre om forskning kring ortnamn. Harry Ståhls (1905–1991) Ortnamn och ortnamnsforskning (AWE/Gebers, 203 sidor) kom första gången ut 1970 och med en andra upplaga 1976. Harry Ståhl var professor i nordiska språk och boken vände sig till universitetsstuderande i det ämnet men också till hembygdsforskare och lokalhistoriker. Boken innehåller kapitel om namntolkning, bildandet av ortnamnen och en omfattande genomgång av olika typer av namn för bebyggelser, naturfenomen och administrativa indelningar. Förekommer antikvariskt till priser mellan 100 och 200 kronor.

Samtida och med ett liknande innehåll är Bengt Pamps (1928–2001) Ortnamnen i Sverige (Studentlitteratur, 140 sidor) som också kom ut första gången 1970 och med en femte upplaga 1988 som fanns i tryck ännu 2005. Den förekommer också antikvariskt för runt 100 kronor.

Den sista jag tänkte rekommendera är Jan Paul Strids (1947–2018) Kulturlandskapets språkliga dimension. Ortnamnen från 1993 med en andra upplaga 1999 (Riksantikvarieämbetet, 124 sidor). Den finns antikvariskt för 100–225 kronor men är också digitalt tillgänglig som PDF-fil på Riksantikvarieämbetets hemsida. Den liknar visserligen de två föregående men tar även upp andra frågor om ortnamnens sociala betydelse, deras kontinuitet och livskraft. Bland annat används begreppet namnbrukarkrets på ett intressant sätt.

Kulturlandskapets språkliga dimension. Ortnamnen är troligen den bästa starten och med Svenskt ortnamnslexikon kommer man långt med platsangivelser. Dessutom finns de båda fritt digitalt. Ståhl och Palm förefaller mig likvärdiga och är något man kan fördjupa sig i. Letar man efter en specifik gård är det dock svårt att komma förbi Rosenberg som också finns fritt digitalt.

Kommentar: Texten utgör en lätt revidering av en text som tidigare publicerats i Svensk Genealogisk Tidskrift 2022:2. Rubriken var emellertid då »Ett släktforskarbibliotek 6: Fem ortnamnsböcker«.