Rötterbloggen
Rötterbloggen

En riktig röra!

Ibland känns det som att det bara är att ge upp. Ingenting fungerar eller allt går sönder. Då kan det vara bra att ge sig hän åt släktforskningen, för där kan inget konstigt hända, där flyter det på. Det är så skönt att kunna följa uppgjorda rutiner, att skriva in rätt saker i rätt fält i släktredovisningen, oavsett vilket hjälpmedel man än må ha. Vanligtvis använder jag, precis som många andra, ett digitalt stöd men det händer att jag tar fram ett av de klassiska hjälpmedlen, ett hopvikt pappark som Genealogiska Föreningen har till försäljning. Ger bra översyn och använder jag blyertspenna så går det att sudda. Tänk vilken nostalgi att skriva för hand, fast det tråkiga är att det märks att handstilen inte får sin träning, eller är det åldern som spelar ett spratt.

Fast det är inte alltid det flyter på, ibland kan släktforskningen bli sådär elak och konstig så man inte tror sina ögon. Allt ser så lätt ut, det är bara att följa de uppgjorda rutinerna och så plötsligt så skär sig allt, precis som såsen gör när det blir för varmt eller för fett. Har jag läst rätt, har jag förstått vad som hänt?

Jag sitter med ett sådant fall nu. Det vill inte släppa taget, men det snurrar bara runt. Den ena trådänden efter den andra snurrar in sig och bildar ett nystan. Det fina trädet som jag tyckte mig ha gick sönder efter ett DNA-test. De var inte syskon, som all trodde, utan det är pekar på att det finns olika fäder inblandade. Och vad värre är, det tycks sitta ihop med alla möjliga kopplingar trots att det inte är uppe i Norrland jag letar, Skaraborg kan tydligen uppvisa samma sammelsurium.

Fri bild av Evan Dennis på Unsplash

Synd att kyrkböckerna inte visar hur det egentligen var, utan hur det borde ha varit. Jag vet inte om det är tur eller otur att de där testerna gjordes. Hade de inte gjorts hade allt sett så bra ut. Men nu är det tillrört. Och ju mer jag tittar desto konstigare blir det, har någon av dem verkligen maken till mamman som far, verkar som det finns andra män inblandade. Och den konstiga filuren som dyker upp i listorna som nära släkt, hur platsar den personen. Det finns ett till synes solitt träd som visar att det finns inga kopplingar, åtminstone inte synliga sådana, men varför säger då personens DNA något annat. Är det kanske spår efter de okända fäderna som skymtar, kan jag se något skymta mellan alla träden. Undrar om den här träffen verkligen har den angivna fadern som sin, eller är det någon annan. Eller är det farfar som spökar, den verkliga farfar menar jag, inte han som finns i trädet.

Det finns många möjligheter och ju mer jag grottar desto konstigare blir det, är det rätt mormor och morfar till den konstiga träffen eller hur är det. Jag har inte tillräckligt med matematiska kunskaper för att kunna sätta upp en ekvation med så många okända variabler. Känns som att få ett Sudoku med bara en ruta ifylld, rätt hög svårighetsgrad kan man säga.

Det är tur att det finns lite annat att bryta av med, ska skriva en blogg och det kanske kan hjälpa till att skingra tankarna och ge möjlighet till nystart i detektivarbetet. Och kombinerar jag det med ett gott fika, nybakade bullar tillhandahålls, så blir livet lite mer uthärdligt. Så småningom måsye jag återgå till mina problematiska släktingar, tur att det är på lite avstånd så att jag inte behöver fundera på min egen koppling allt för mycket. Men ser ni ingen blogg nästa vecka, då vet ni vad som hänt, då har jag snurrat in mig rejält och inte kommer ut med livhanken i behåll.


Med förhoppning om att vi syns igen 😊

I kvarteret Släktforskaren
Tjocka släkten...
 

Kommentarer 1

Stefan Simander den lördag, 21 november 2020 13:24

Detta känns igen! Fick just ett telefonsamtal från av två testade där de på goda grunder kan konstatera att ingen av de två uppgivna bröder som var tänkta som fader till en gosse rimligen kan ha varit det. Den ene anges nämligen i kyrkboken, men sonen växer upp hos den andre broderns familj!
Det bör istället ha varit uppringarens farfar som höll sig framme, då deras DNA-resultat visar ett betydligt närmare släktskap än vad kyrkböckerna eller hörsägen säger.
När jag nu kollar igen, så verkar det, i alla fall vid en snabb första blick, kunna stämma väldigt bra! Möjligen kan det kanske, åtminstone teoretiskt, istället för farfadern, kanske röra sig om en av bröder, eller hans far!?
Hoppas på klarhet inom kort!

Detta känns igen! Fick just ett telefonsamtal från av två testade där de på goda grunder kan konstatera att ingen av de två uppgivna bröder som var tänkta som fader till en gosse rimligen kan ha varit det. Den ene anges nämligen i kyrkboken, men sonen växer upp hos den andre broderns familj! ;) Det bör istället ha varit uppringarens farfar som höll sig framme, då deras DNA-resultat visar ett betydligt närmare släktskap än vad kyrkböckerna eller hörsägen säger. :o När jag nu kollar igen, så verkar det, i alla fall vid en snabb första blick, kunna stämma väldigt bra! Möjligen kan det kanske, åtminstone teoretiskt, istället för farfadern, kanske röra sig om en av bröder, eller hans far!? :p Hoppas på klarhet inom kort! :D
Redan registrerad? Logga in här
Guest
24 november 2020
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.rotter.se/

Bloggare

Eva Johansson
313 inlägg
Ted Rosvall
249 inlägg
Mats Ahlgren
137 inlägg
Helena Nordbäck
131 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Anton Rosendahl
80 inlägg
Gästbloggare
28 inlägg

Annonser