Varför har vi ett släktforskarförbund? Enligt min uppfattning är det för att enskilda släktforskarföreningar tillsammans ska kunna göra saker som man inte förmår göra enskilt och leverera mervärde för släktforskare. Det senaste dryga kvartsseklet har det väsentligaste bidraget från Sveriges släktforskarförbund varit projektet kring Sveriges dödbok och dess olika spinn-offs.
Från början handlade projektet om att genom att tillhandahålla registerdata om dödsfall bidra till att överbrygga den vallgrav som skapas av sekretessen för de yngsta kyrkoböckerna. Eftersom centrala uppgifter om personerna i vissa fall saknades, som exempelvis namn, igångsattes projektet Namn åt de döda (NÅDD) för att komplettera registeruppgifterna. Successivt kom projektet att utvidgas bakåt i tiden före den tid då det fanns registeruppgifter där databasen byggdes ut med manuellt framtagna uppgifter om i princip när och var personerna föddes och dog.
I dagsläget finns version 9 som DVD med uppgifter från perioden 1815–2022. Senare i år ska version 10 komma och täcka perioden 1800–2024. Det sägs bli den sista på DVD. Databasen finns numera också som en prenumerationstjänst på Rötter, som delvis redan uppdaterats för den nya tidsperioden.
[Tillägg: Det har påpekats för mig att sedan flera år finns dödboken på USB, inte DVD. Och det borde jag ju vetat eftersom jag själv installerat USB-stickorna.]
Jag anser att projektet nu nått vägs ände. Det är en väsentlig skillnad mellan vad databasen innehåller för typ av uppgifter om säg de senaste halvseklet (registerdata som i princip är utdrag från källan) jämfört med det första halvseklet (av enskilda släktforskare framtagna uppgifter och slutsatser avseende identifikation av personerna dessa uppgifter handlar om).
Man inser förstås direkt att det beroende på tidsperiod är olika svårighetsgrad att ta fram de manuellt konstruerade registerposterna. För de yngre delarna av materialet ör det förhållande enkelt med existerande källmaterial som är förhållande lättläst. Tidigare i projektet ställde sekretessen visserligen till problem. Ju längre tillbaka i tiden vi kommer så upphör premissen med existerande källmaterial – kyrkoarkiven tar (så att säga) slut. Detta av olika skäl – gallring, råttor, brand eller att man kommer till den tidpunkt de började föras. Allt fler registerposter i det äldre materialet kommer därför av detta skäl vara ofullständiga. Arbetet med att korrekt identifiera födelsenotisen till en avliden person ökar också. Karaktären på registerposterna under den tidiga tidsperioden blir därför väsentligen annorlunda än under senare delar – därmed sjunker också posternas kvalitet
Enligt min mening borde man inte gått så lång tillbaka som döda efter 1800 men när man nu gjort det är det rimligt att projektet sätter punkt med året 1800. Tyvärr har NÅDD redan satt igång med 1700-talet. Det är ett misstag.
Här finns en enastående resurs i form av alla frivilliga som arbetat med NÅDD som rimligen borde få arbeta med något nyttigare än att förlänga NÅDD till perioden före 1800. Eller att arbeta med 1900-talsdatabaser där det redan finns sådana. Är det möjligt att kanalisera deras intresse till arbeta med ett liknande men lite annorlunda projekt? I så fall vad?
Idag håller ArkivDigital på att bygga upp en förnämlig bukett av databaser, bland annat genom att köpa in sådana från bland annat släktforskningsföreningar, omfattande födda, vigda och döda före 1800. Databasen Befolkningen i Sverige, avskrifter från husförhörslängder, börjar även innefatta avskrifter från längder som bara omfatta 1700-talet.
Mitt förslag är att Sveriges släktforskarförbund istället ska starta med att registrera mantalslängder. Allt fler släktforskare kommer i sin personliga forskning fram till den punkt där kyrkböckerna »tar slut«. Man måste använda olika kompletteringskällor för att få fram resultat, men mantalslängderna är alltid kärnan i ett sådant projekt.
Många släktforskare registrerar redan idag mantalslängder – ofta för enskilda socknar även om mer ambitiösa projekt för hela härader existerar. Att ensam registrera en hel socken går, även om det tar tid, men att genomföra ett helt härad eller mer är nästa för mycket. Att då kunna, genom ett av förbundet adminsitrerat och koordinerat registreringsprojekt, samarbeta med andra gör att den enskilde släktforskaren får ett ett större och därmed mer användbart dataunderlag i arbetet att kombinera mantalslängder med andra källor.
Kombination av olika källor har ofta lett till att projekt av typen rekonstruktion av kyrkböcker sett dagens ljus: en kombination av källavskrifter och släktforskningsresultat. Alltså samma sak som kännetecknar NÅDD. Enligt min uppfattning bör förbundet inte ge sig in på den vägen utan överlämna det åt enskilda forskare eller enskilda släktforskarföreningar..
Istället bör det vara en ren registrering av vad som står i källorna. Mantalslängder finns i de flesta falla som hyggligt kontinuerliga årliga längder (oftast i flera kopior i olika arkiv) utan större luckor från och med 1642. Till och med 1820 finns materialet också digitaliserat. Både Riksarkivet och ArkivDigital levererar mantalslängder digitalt och eftersom de hämtar mantalslängderna från (delvis) olika arkiv överlappar de varandra.
Släktforskare kan sedan använda resultatet för sin egen forskning och sina egna projekt. Till skillnad från kyrkboksforskning är enskilda uppgifter om en enskild person ett enskilt i en mantalslängd nästan aldrig användbar. Det är genom att sammanställa enskilda uppgifter för säg en hel socken under en följd av år som man kan nå resultat. Detta möjliggörs genom den plattform förbundet tillhandahåller materialet på eller att den enskilda släktforskaren laddar hem information om hela socknar eller härader.
Nedladdning innebär inget sekretessproblem eftersom det inte finns levande personer i materialet. När forskare vid akademierna idag använder registerdata från SCB måste data av sekretessskäl hela tiden stanna på en plattform SCB tillhandahåller och därför måste analysen också ske där. Plattformen tillhandahåller därför statistisk programvara för detta. En enklare och billigare lösning för ett sådant här projekt är därför att den enskilde släktforskaren kan ladda hem de data man behöver.
Det får alltså inte bli en sluten lösning där man endast söker efter enskilda personer utan man måste kunna filtrera materialet på samtliga de variabler databsen innehåll.
Det är viktigt att man precisera under vilka villkor nedladdningen sker. Förlslagsvis bör det ske under en Creative Commons licens. Det finns flera olika licenser som har olika typer av restriktioner, exempelvis om materialet får användas för kommersiella ändamål eller inte, i vilken utsträckning man får ändra det eller inte etcetera.
Egentligen är det bara att sätta igång. Genealogiska Föreningen tillhandhåller sedan några år en registreringsmall för mantalslängder. Mallen togs fram av tiotalet medlemmar i GF för några år sedan och tillhandhålls under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell licens och har såväl en användarinstruktion som instruktionsfilmer.
De som tog fram mallen var släktforskare från Skåne till Norrland med erfarenhet av hur mantalslängderna ser ut lokalt i olika delar i Sverige under olika tidsperioder. Mallen kan därför vara en bra startpunkt och licensen under vilket den är tillgänglig möjliggör att den utvecklas.
I praktiken behöver man göra många andra ställningstaganden: Vilket bör startåret bör vara? Olika för olika församlingar beroende på när husförhörslängderna startar eller samma för alla? Spelar det någon roll att det existerar samtida husförhörslängder? Hur ska man förhålla sig till alla individuella registreringsprojekt som redan pågår? Kan det vara möjligt att integrera dessa i projektet? Sedan tillkommer förstås intrikata frågor om eventuell normalisering av person- och platsnamn.
Ett sådant här projekt går långt utöver vad en enskild släktforskarförening har möjlighet att göra och det skulle innebära att ytterligare källmaterial görs tillgängligt för släktforskare på ett sätt som ger ett klar mervärde – och de släktforkare som börjar använda mantalslängder blir allt fler.
I vilken utsträckning kommer ett sådant projekt att generera intäkter utöver projektkostnader? Jag vet inte, men vi har inte ett släktforskarförbund för att det ska generera intäkter utan för det att ge mervärde för släktforskare.
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Kommentarer 12
En helt fantastisk idé!
Jag har haft obetalbar hjälp av de arkiv som PLF - Person och Lokalhistoriskt Forskarcentrum i Oskarshamn gjort över alla kyrkböcker på Öland (med omnejd). Det måste ha sparat mig 10 års slit, garanterat. Nu har dock kyrkböckerna som du säger "tagit slut" och jag har slitit med mången mantalslängd för att identifiera fäder och flyttar. Jag har försökt göra en egen förteckning i Excel, men det blev snabbt ohållbart. Ett gemensamt register över Mantalslängder, förhoppningsvis sökbart, vore en guldgruva!
Med den teknik som finns redan idag med artificiell intelligens, kan jag inte ens föreställa mig vilken hjälp man kommer kunna få i sin forskning när registret väl är klart.
Visst vore det bra att registrera mantalslängderna också, men jag håller inte med om att det är onödigt att registrera döda före 1800. Det finns många dödböcker som sträcker sig många år bakåt på 1700-talet, och att få dem i en sökbar databas är otroligt värdefullt för oss släktforskare.
Hej
Tack för din kommentar. Jag håller helt med om att register över döda före 1800 är av stort värde för oss släktforskare.
Två saker att observera: (1) Döda före 1800 registreras redan idag av ArkivDigital. Vilket mervärde skulle Sveriges släktforskarförbund tillföra? Det tåget har redan gått. Om man inte tänker sig att ta upp konkurrensen för perioder där AD ännu har något eller mycket lite alltså före 1750? (2) NÅDD har inte handlat om att bara registrera döda utan att registrera döda och koppla uppgiften till en födelseuppgift. Min poäng är att förutsättningarna för detta är väsentligen annorlunda för döda tidigt 1800-talet och döda under 1700-tal: färre bevarade källor kommer att göra kopplingen mycket svårare att etablera med högre sannolikhet för fler felaktiga kopplingar. I många fall kommer en sådan koppling inte gå att etablera på grund av frånvaron av födelseböcker. Bättre att överlämna det till enskilda släktforskare än att lämna ifrån sig en produkt som kommer att vara väsentligt annorlunda och mycket lägre kvalitet än tidigare.
Vi släktforskare får inte flera bra verktyg och resurser om Släktforskarförbundet försöker göra samma sak som AD eller försöker förlänga NÅDD före 1800. Då är det bättre att man gör något helt annat.
Eftersom jag registrerar de svenska utlandsförsamlingarna åt NÅDD så är jag naturligtvis partisk i frågan. Dessa är inte registrerade av ArkivDigital, och i dem kan det finnas ovärderliga uppgifter för oss släktforskare. Särskilt när det gäller den svenska församlingen Ulrika Eleonora i London, där dödböckerna startar 1724. Fram till och med 1886 innehåller de personberättelser om de döda. Detta är information man inte kan få någon annanstans. Se till exempel på dödnotisen för Christian (Christoffer) Sundius, född 1754-08-26 i Allerum och död 1835-03-02 i Ulrika Eleonora församling, London. Den finns med på Sveriges dödbok 9 och är den längsta av dödnotiserna jag hittat än så länge.
Beroende på registrerare så kan det även finnas uppgifter i Sveriges dödbok som inte registrerats av ArkivDigital. Har dock inte kollat själv, så jag vet inte om det finns och jag har inget exempel på det.
Jag förstår nog inte riktigt vad du menar.
Ditt exempel handlar om en person död 1835 som omfattas av det nuvarande projektet. Det har inte alls med en diskussion om hur projektet ska drivas för åren före 1800 att göra. Jag förstår inte syftet med exemplet. AD har digitaliserat kyrkoarkivet för Ulrika Eleonora i London så rimligen är det bara en tidsfråga innan ministerialböckerna ingår i deras register.
Register med döduppgifter har naturligtvis ett värde för släktforskare. Men då AD redan håller på med detta, varför ska förbundet även göra detta före 1700? Att AD ännu inte registrerat alla församlingar tycker jag inte är ett starkt skäl. NÅDD-projektets mervärde har istället varit att komplettera dödnotisen med rätt identifierad födelseuppgift mm från födelsebok och/eller husförhörslängder. Frånvaron av de senare källorna för en allt större andel dödnotiser före 1800 ser jag som ett huvudskäl att inte fortsätta projektet.
Syftet var att visa hur mycket personlig information det kan stå i dödnotiserna i vissa dödböcker. För Ulrika Eleonora är det liknande notiser för alla döda från 1724 och fram till och med 1886, alltså även 1724-1799.
Tvivlar på att AD kommer att ta med utlandsförsamlingarna inom de närmaste åren. Inte så länge de inte är klara med alla de svenska församlingarna åtminstone. Dessutom är det väl tveksamt om de kommer att skriva av hela texten i dödnotiserna. Jag vet att det är en del som inte tycker att NÅDD är något att fortsätta på, men jag håller inte med där. Så vi får helt enkelt "agree to disagree".
Ted Rosvall tycker åtminstone det är bra med en fortsättning.
Sanslöst
All registrering av personuppgifter i arkivhandlingar kan vara till nytta för oss som arkivforskar. Mantalslängderna är en stor källa, eftersom de sträcker sig långt bakåt i tiden och täcker alla socknar och gårdar, även om vissa år saknas för vissa socknar. Men frågan är hur bra mantalslängderna är som källa för släktforskning. Dels saknas hälften av personerna då hustrur inte nämns med namn annat än i mycket få undantagsfall, dels finns som regel inga uppgifter om släktskap eller familjeband.
Har vi tur kan det stå att det finns en son Anders på Per Larssons gård och så småningom heter näste bonde Anders Persson. Men namnvariationerna var få förr och det går inte att med säkerhet veta om Lars Svensson, Per Larssons företrädare som husbonde på gården, var hans far eller svärfar eller en annan släkting eller t o m en obesläktad bonde som sålt gården.
När namnet på hustrun saknas så försvinner ju halva släkten bakåt. Även i de äldsta kyrkböckerna kan moderns namn saknas i födelseboken och då behöver vi tillgång till vigselnotisen för att se vem fadern var gift med. Så vigselregister vore ännu bättre. Arkiv Digital har ju vigselregister 1750-1800 för (alla?) socknar där kyrkböcker finns bevarade och de är till mycket stor hjälp, men jag skulle gärna se fler vigselregister från tiden före 1750.
Tack för kommentarerna Eva. Det är klart att vi alla helst vill ha register över födda- vigda och döda för de perioder där sådana finns att tillgå. Men ska förbundet gå in och göra det när AD redan håller på? Det tycker inte jag.
Jag kan bara hålla med i alla de aspekterna av mantalslängderna som du tar upp. registrering av mantalslängderna kan dock inte ses som färdig forskning utan som ett första steg. Man får en inventering av alla gårdar, torp och lägenheter i en socken över tiden och vilka personer (med eller utan namn) som omnämns: man kan exempelvis få veta att det fanns en dotter över 15 år i hushållet och inte sällan hennes namn även om moderns/hustruns namn nästan aldrig anges.
Mantalslängderna måste alltså kompletteras med andra källor. Jag tror nog att olika slags domstolsprotokoll är den viktigaste av dessa. Men det finns andra: 1600-talets Roterings- och utskrivningslängder, 1600-talets Rullor, Generalmönsterullor från och med indelningsverkets tid (där väl en del jordlösa yngre män bör återfinnas), kyrkoräkenskaper även för perioder då det finns ministerialböcker, lantmäteriakter.
Jag håller också med om det du säger att man inte kana dra slutsatser om att sekvens brukare av ett hemman är släkt med varandra. Men om en mantalslängd ett år berättar att det fanns en måg och en dotter eller en son och en sonhustru i hushållet har man ytterligare en pusslbit om ett brukarskifte äger rum. Kombinerat med en undersökning av häradsrättsprotokollen kan man då se om uppbåd förekommer om det är en skattejord och om en oskyld blir jordägare eller inte.
Uppgifter från olika källor blir då pusselbitar och det gäller då att se till att man inte blandar bitar från olika pussel. Tillsammans kanske de inte kan teckna en lika detaljerad bild som man kan när kyrkböcker är tillgängliga, men vad är alternativet?
När det gäller existerande födelseboksregister finns det dock en sak som i de flesta fall inte innehåller: registrering av faddrar. En möjlig förklaring till det är att förbundets registerprogram som många föreningar använt och använder inte innehåller faddrar. Och dessa register har ju stor utsträckning köpts upp av AD.
Ja, det finns många aspekter av släktforskningen under tidig tid att ta hänsyn till. Ibland har man tur och hittar de pusselbitar som får allt att falla på plats men inte så ofta som är önskvärt.
Jag har använt mantalslängder en hel del och funnit framför allt de här två bristerna, avsaknad av hustruns namn och bara sporadiska anteckningar om familjemedlemmar och släktskap. De rättsliga protokollen är förstås en utmärkt källa, kanske de bästa vi har, och i de fall där en förening eller enskilda släktforskare gjort sökbara register, ja då är det fantastiskt.
Den som är medlem i Genealogiska Föreningen kan logga in på medlemssidorna (http://www.genealogi.net) och hitta över 30 föredrag som tar upp andra källor än kyrkböcker (vilket innefattar källor som finns även under kyrksbokstid). Välj filmkategori »Andra källor än kyrkböcker«.
Jag är verksam i föreningen Släktdata. Föreningens databas innehåller mantalsdata som för närvarande består av ca 430000 poster från mer än 250 församlingar. Utan någon tvingande kostnad för användarna. Majoriteten av dessa församlingar finns i västra Sverige. Så registret är långt ifrån heltäckande för Sverige.
Jag gissar att det dessutom finns flera personer i vårt långa land som har samlat mantalsdata i register. Och som skaffat sig erfarenhet av de möjligheter och utmaningar som detta arbete innebär. Så vill man starta ett större projekt kan det vara lämpligt att ta del av dessa erfarenheter. Personligen har jag ännu ingen bestämd åsikt om ett sådant projekt skulle vara ett lämpligt projekt för förbundet.
Jag är egentligen lika tveksam som Michael till att fortsätta generellt med NÅDD in på 1700talet. NÅDD-data från de flesta församlingarna (distrikt) finns ju registrerade hos AD. Jag har därför föreslagit att vi NÅDDare skulle övergå till att registrera släktforskardata för de distrikt som saknar kyrkböcker. (Vi fick ju en julklapp häromåret där det stod vilka distrikt som saknar kyrkböcker.) Släktforskarnas årsbok 1990 handlade om "Inte bara kyrkböcker". Jag skrev där om mitt arbete med att rekonstruera kyrkböcker före 1844 för mitt hem-distrikt Borgsjö (Y).
Ett särskilt problem är hur rekonstruktionsmaterialet ska kunna bevaras efter mig på ett bra sätt. Jag har den senaste tiden jobbat med att arkivera material på hembygdsrörelsens hembygdsportaler. Varje hembygdsförening har gratis tillgång till lagringsutrymme (synligt eller osynligt) på 100 GB. Materialet arkiveras i flera molntjänster. Vi skulle behöva något liknande inom släktforskarrörelsen.
Beträffande rekonstruktion av mantalslängder så är det väl bara så att Genealogiska föreningen öppnar sin möjlighet att registrera från Mantalslängder!
/K-I