Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
- Du är här:
- Start
- Rötterbloggen
- Den ovissa framtiden
Den ovissa framtiden
I tisdags röstade EU-parlamentet om det nya upphovsrättsdirektivet och det blev ja, vilket innebär att det ska genomföras som lag i medlemsländerna inom ett par år. Syftet är att tvinga de stora aktörerna som t ex Facebook, Google och Youtube att sluta licensavtal med dem vars innehåll de delar och betala för detta. Man talar om filter som ska känna igen upphovsrättsskyddat material, om "länkskatt" (en avgift för länkning av upphovsrättsskyddat material) mm.
EU-parlamentet. Bild från Wikipedia, foto: Diliff.
Det här direktivet har delat internetanvändarna i två stora grupper, de som är för och de som är emot. De som är för menar att det bara innebär att innehåll nu ska betalas för. De som är mot ser faran att internet i stort kommer att påverkas så mycket att det förändras i grunden. Själv hör jag till de senare men hoppas jag har fel.
Det är naturligtvis bra att upphovsrättskyddat innehåll får en starkare ställning. Men det som sagts är att det kan betyda att det inte längre blir möjligt att länka till sådant innehåll, och kanske inte till något innehåll alls för att vara på den säkra sidan. Då försvinner ju hela grejen med internet, om länkning inte kan ske längre. Detta är det mest extrema i den här debatten, men vi har inte sett än vad som kommer. Och flera av dem som röstade i EU verkar inte ha förstått vad de röstade om.
I media har det varit ganska tyst om detta före omröstningen, kanske för att mediebolagen är dem som tror sig gynnas av ett ja och verkar ha haft inflytelserika lobbyister. Inte minst inom musikbranschen.
Jag har funderat på vad det kan komma att innebära för oss som släktforskar.
När lagen införts, kommer jag då att kunna länka till en annan släktforskarblogg i ett blogginlägg här? Till en sida på Riksarkivet? Till en artikel i en digital tidning eller en film på Youtube? Kan jag länka till ett inlägg på Anbytarforum? Det har jag inget svar på än.
Väldigt många av oss som släktforskar använder Facebook för att dela med oss av våra resultat till andra släktforskare eller fråga om något. Vi använder Anbytarforum och länkar till olika källor. De flesta av oss googlar våra funna släktingars namn för att se om något släktträd redan finns och vilka andra som släktforskar på samma släkt. Vi söker så klart efter all möjlig släktforskningsrelaterad information.
Om kraven på Facebook, Google och andra plattformar blir så stora att det inte längre går att länka där, kommer vi att kunna använda dem då? Blir EU-länderna ett B-lag på internet?
De flesta av oss har nog emigranter i släkten, och därmed sökningar i amerikanska arkiv och kontakter med amerikanska släktingar. Kommer vi att kunna fortsätta med det? Kommer vi att släppas in där, vi från EU-länderna? Redan idag innebär GDPR att vi från EU-länderna inte kommer åt allt innehåll på nätet som vi gjorde tidigare, t ex tidningsartiklar på en del tidningar.
Eftersom samhället är så digitaliserat är vi idag beroende av internet. Vad skulle hända om internet förändras radikalt? Digitaliseringen har ju skett uppifrån, med krav på oss samhällsmedborgare att använda internet för t ex myndighetskontakter. Den klockan kan vi inte bara vrida tillbaka, även om det är lätt att säga "det var bättre förr". En återgång till tiden före digitaliseringen är knappast möjlig, det finns inte längre system för det. Det lär inte bli så att vi sitter och tittar på mikrofichekort igen om fem år, den tanken känns absurd..
Svenska Dagbladet hade 1996 en artikel där dåvarande kommunikationsministern Ines Uusman skulle ha sagt att internet "bara är en fluga", vilket inte stämmer. Men hon hade tankar åt det hållet när hon funderade över internet och det är oftast henne vi refererar till när vi raljerar över denna obetänksamhet. Även om hon då menade att internet kunde vara något övergående, så lär hon ha haft fel. Även om internet skulle förändras i grunden så småningom.
Ines Uuusman föddes i Rolfstorp, precis som min pappa och hans syskon. Hon var dotter till Thure Johansson, pojken som hittade Bockstensmannen 1936 på gården Bocksten, i samma by där min farmor och farfar hade sin gård Nyhem, byn Mute. Pappa och Thure var skolkamrater och pappa har berättat om det här. Nu är båda döda.
Det var Thures far Albert Edvard Johansson som kom från Mute by, precis som min farmor. Och Thures farfar Johan August Eriksson kom från grannsocknen Grimeton där han föddes 1835. Farmors båda föräldrar Olivia Mårtensdotter och Kristoffer Johansson var födda i Grimeton 1852 respektive 1850. Kristoffer, min pappas morfar, levde till 1947 och blev alltså 97 år gammal.
Bockstensmannen, bilder från Wikipedia. Till vänster, fotograf: Peter Lindberg. Till höger, foto av ett minnesmonument i Varberg, skulptör är Harry Kivijärvi. Foto: Tibaist.
Min farmors föräldrar Olivia Mårtensdotter och Kristoffer Johansson, båda födda i Grimetons socken. De gifte sig i Rolfstorp 1879 och bodde sedan där så länge de levde.
Som släktforskare kan jag ju inte låta bli att rota i detta. Kanske borde jag kolla om jag är släkt med Ines Uusman. Men hennes inställning till internet 1996 delar jag i alla fall inte.
Håll dig informerad
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Om författaren
Bloggare
Eva Johansson
491 inlägg
Mats Ahlgren
305 inlägg
Ted Rosvall
264 inlägg
Helena Nordbäck
238 inlägg
Anton Rosendahl
234 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Gästbloggare
31 inlägg
Chris (Kerstin) Bingefors
28 inlägg
Stefan Simander
1 inlägg
Annonser
.png)
Kommentarer 11
Bra skrivet... Min tro är att framtiden är att koppla ihop saker på internet och säga att detta är samma som se https://vimeo.com/36752317 plus vår Facebook grupp "Släktforskning Semantisk Web" https://www.facebook.com/groups/345973895882090
Tack för din kommentar, Magnus! Mycket intressant! Jag måste sätta mig in i detta lite mer.
Är det för enkelt att tänka sig att den som lagt sitt material öppet för länkning därmed har tillåtit länkning ? Många tidningar har ju s k betalvägg, varvid länkning är möjlig men av användaren av länken fordras något slags motprestation för att ta del av innehållet. Den som uppfyller detta krav (t ex är prenumerant - permanent eller på prov) får tillgång till innehållet, men har inte rätt att kopiera detta för att lägga utanför betalväggen. Upphovsrättshavare som inte har betalvägg eller annan form av grindfunktion får antas vilja sprida intresset för sin egen verksamhet. Det skulle däremot inte vara tillåtet att t ex kopiera sidor ur böcker och publicera på Anbytarforum, men det har det väl egentligen inte varit hittills heller utan författarens medgivande. Att publicera en länk skulle med denna tolkning aldrig kunna vara ett upphovsrättsbrott. Någon av de ansvariga politikerna har uttalat att avsikten inte alls är att förhindra länkning och därmed skulle väl farhågorna kunna anses vara överdrivna. Återstår risken att stora aktörer i överdriven självbevarelsenit vantolkar lagen.
Teoretiskt skulle aktivt sökande av dessa aktörer efter plagiat/piratkopiering kunna vålla problem, när kopiering i själva verket är tillåten. Anta att någon kopierar ett stort textavsnitt ur Släkthistoriskt Forum ock lägger in i sitt inlägg på Anbytarforum eller på sin hemsida. I princip har väl detta alltid krävt ett medgivande (texten saluförs ju av förbundet), men våra föreningar har säkert inte bekymrat sig. De får nu aktivt fatta beslut om vad som medges i icke kommersiellt syfte. Hur sedan t ex Facebook ska kunna få vetskap om tillåten kopiering, vet jag inte - men kommer de att vara så nitiska att de scannar alla föreningstidskrifter ?!
Jag landar i uppfattningen att direktivet efter en inkörningsperiod med vissa besvär inte kommer att behöva hindra konstruktiv användning av internet.
Lars-Olov: I din sista mening hoppas jag att du har rätt. Men som jag ser det är frågan komplex och svår att överblicka och tolkningarna av vad det kommer att föra med sig går vitt isär.
Jag tror också att om man publicerar en text/bild på nätet så är den öppen för länkning, men det är inte där problemet ligger (så vitt jag begriper) utan i hur mycket som förhandsvisas vid länkningen. Förhandsvisas en stor del av texten eller hela bilden, så är det väl detta man vill beivra?
Utöver detta ingår också att förhindra spridningen av upphovsrättsskyddat material, och att där ska t ex Facebook, Google m fl stora aktörer ta ansvaret för att det inte sker inom den egna plattformen. Då kan man befara att en stor del av det innehåll som idag sprids kommer att filtreras bort. Och hur ska Facebook veta som som är fritt att sprida och vad som är upphovsrättsskyddat? Det krävs att nya tekniska lösningar utvecklas.
Jag hoppas att allt detta kan få lösningar som gör att nätet kan leva vidare till gagn för oss användare.
Re Lars-Olov det är du som läsare som måste kontrollera det hela
Enkelt sätt är att använda beteckningar som CC-0 vilket innebär att andra kan använda det och även redigera det...
se vidare https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv
Ja, det är bra och enkelt att applicera på bilder och texter. Men problemet är väl också att det som inte har CC-licens (eller Public Domain) används av andra och det är det man vill komma åt nu. Väldigt många människor tror att bara för att en bild är publicerad på nätet får den lånas och användas för egna syften.
Lagstiftningen är ju till för upphovsrättshavare. Jag tycker då att det är rimligt att dessa ska vara skyldiga att vidta mått och steg för att skydda sitt material (jämför försäkringskravet att hålla sina värdesaker inlåsta, den parkerade bilen låst o s v). Hur mycket som förhandsvisas borde vara en del av detta ansvar och inte något särfall.
Det allvarligaste skulle jag tro är de stora drakarnas filtrering (de filtrerade ju bort bilder på Den lille havsfrue från början) för att skydda sig mot befarade stämningar. Men Facebook kan man ju överge, om de bär sig dumt åt. Google är man mera beroende av, men det finns alternativ. Mest beroende är man av internetoperatören (Telia, Comhem m fl). Även där finns det alternativ. Så, visst kan det bli jobbigt, innan praktiken har satt sig. Jag kan dock inte se något tänkbart problem som helt saknar lösning – det blir till slut ett politiskt och kommersiellt problem att förverkliga lösningen.
Förbundet kan redan nu förbereda sig genom att bestämma vilken inställning man ska ha i upphovsrättsliga frågor. I ena extremen kan det ju t ex inte vara tillåtet att kopiera hela böcker eller databaser som förbundet producerat och gett ut. Ett mellanfall skulle kunna vara en artikelförfattares upphovsrätt. En ordningsfråga gäller angivande av källa. KB kräver att man vid publicering av deras foton ur böcker uppger dem som fotograf. Använder man deras foton i en bok som man sedan saluför, får man betala dubbel taxa. Det finns många hänsynstaganden som hittills inte beaktats ordentligt, som nu kommer att tvinga sig på.
Lars-Olov: Ja, det är många olika faktorer, frågor och möjliga lösningar som spelar in och som påverkar. Det kommer förhoppningsvis att lösa sig till något som är bra för oss användare, och för dem som producerar upphovsrättsskyddat material. Men du har en poäng i att det borde åligga publicisten själv att också ta ansvar, men för det krävs nog tekniska lösningar vi idag inte har. Som jag ser det är det medieföretagen, framför allt musikbranschen, som har starka lobbyister.
Även om det mest gäller de stora aktörerna påverkar alla vi användare också.
För mig är frågan fortfarande helt öppen: vad ska hända?
Givetvis får man inte kopiera stora delar text ur en bok eller ta en bild som inte har CC- eller Public Domain-licens och publicera i ett eget verk, men så är det ju redan. Det behöver vi inte något nytt direktiv för att reglera.
"Men Facebook kan man ju överge" nja kolla i Svenskt Porträttarkiv där motorn Omar med 700 000 scannade bilder och kör mellan 04:00 sedan hela dagen. Han blev utslängd +4 ggr vilket blir helt galet då Svenskt Porträttarkiv bygger på authenticering etc, via FB.... det galna är att allt detta sköts av algoritmer så ingen kan man prata med och pratar man med någon så vet dom inte varför läs boken "Weapons of Math Destruction" Cathy ONeil om konsekvenserna av all ny teknik.... jag kan gissa att blir det filter som styrs med AI blir det galet....
Jag har rest runt en hel del på konferenser om semantisk web och många med mig känner att man vill hålla sig borta från FB. När internet fyllde 30 diskuterade Tim Berners Lee med mer att nätet numera är mer en övervakningsmekanism än ett kul ställe man går med glädje utan man känner vem skall lagra dom spår jag gör just nu....
Jag har svårt att se konsekvenserna av beslutet och vad som skall komma men jag tror vi måste bry oss mer om vilket internet vi vill ha just nu har det kommersiella med Facebook och Google tagit över lite väl mycket känner jag...
Hej! Har sett att du skrivit om min släkt. Jag är dotter till Thure G Johansson, som hittade Bockstensmannen. Hans farfar hette Johannes Albrektsson 1841-1919 från Bocksten Spekås Grimeton. De tog namnet Bocksten med sig till Mute.
Med vänlig hälsning, Britt Johansson
Britt: Hej! Så du är också dotter till Thure, som min pappa pratat om ett par gånger. Pappa var två år yngre än Thure så de gick inte i samma klass, men min faster Gulli var samma års barn som din pappa så de var förmodligen klasskamrater. Jag har egentligen en fråga till dig så jag undrar om du kan maila till mig på info@slaktforskaren.se
Då förstår jag också hur det kommer sig att det heter Bocksten. Min farmors farfars mor Börta Jönsdotter var född i Spekås 1759.