De bevarade backstugorna

Det här är en backstuga. Visst är den fin? Många tror att en backstuga är en liten stuga som är nergrävd i backen och har minst en jordvägg. Men så är det inte. En backstuga var en stuga som stod på bar backe, dvs utan odlingsbar mark utöver tomten, och på ofri grund. Många backstugor låg på allmänningar och de flesta på stenig eller annan obrukbar mark. Backstugorna kunde placeras i byn om det fanns lämplig plats, eller långt bort från byn.

Asle1
Eget foto.

Den här backstugan finns i Åsle Tå, ett bevarat backstugeområde utanför Falköping och som numera är friluftsmuseum. Väl värt att besöka. Idag ser det verkligen ut som en idyll när man vandrar på den lilla bygatan mellan stugorna men en gång i tiden var det kanske inte fullt lika romantiskt att bo här.

Det var de fattiga som bodde i backstugorna, de som inte orkade eller kunde bruka ett torp. De gamla som inte hade undantag på någon gård. Änkorna som blivit ensamförsörjare av stora barnaskaror. Arbetaren som var daglönare, med sin familj. Hantverkare. Begreppet backstugusittare har du sett i husförhörslängderna.

Jag tror att Tå kunde beteckna sådana här områden där fattiga bodde i backstugor. Om du läst Elsie Johanssons böcker om Nancy känner du igen detta. Nancy kom från en fattig familj i utkanten av en by, hennes far kallades Tå-Pelle. Om jag har rätt vet jag inte, det kanske har med något annat att göra.

Strax öster om Falköping är Åsle Tå i alla fall namnet på den plats där dessa backstugor bevarats. Flera av de stugor som funnits här från början hade hunnit rivas innan den nybildade Åsle Mularp Tiarps Hembygdsförening 1923 inledde arbetet med att bevara området. Hembygdsföreningen köpte stugorna i takt med att de boende flyttade ut. Bra gjort, tycker jag. Nu har det snart gått hundra år och om jag räknat rätt är det tolv stugor kvar.

När jag var där för några veckor sedan pågick en lokal kulturhelg och stugorna användes av konstnärer och konsthantverkare. Det var mycket folk som gick där och husen var öppna.

I Åsle Tå hade backstugusittarna trädgård till sin stuga där de kunde odla potatis, kål och andra grönsaker. De hade fähus och förmodligen hade de flesta av dem ko eller gris. Vill man lära sig mer om hur backstugusittarna hade det här så rekommenderar jag boken "Åsle Tå" av Ulla Nordmark, utgiven av hembygdsföreningen 1991. Och givetvis ett besök på platsen. Här kan du se hur det kan ha sett ut på många andra håll också.

De flesta backstugor i Sverige lär vara borta idag, många revs när de övergavs som bostäder kring förra sekelskiftet, eftersom de ofta var i dåligt skick. Men jag misstänker att en del har bevarats som sommartorp och restaurerats men kallas torp idag och att historien som backstuga kanske är bortglömd.

Fler bilder från Åsle Tå:
Samtliga bilder har jag tagit själv.

Asle2Bygatan.

Asle3I trädgården runt stugan kunde backstugusittarna odla potatis och grönsaker.

Asle4 Interiör från Fjäll-Svennas stuga. Den byggdes 1875 och var bebodd till 1958. Fjäll-Sven var stugans andre ägare (han kom från Torpet Fjället), den byggdes av en mjölnare som hette Anders. Fjäll-Sven tog in sina grisar i huset vintertid, skriver Ulla Nordmark i boken om Åsle Tå. Sven och hans hustru Lovisa försörjde sig och de sju barnen på tillfälliga arbeten och sömnad.

Asle5
Inne i en av stugorna sitter backstugustittaren kvar i skepnad av en docka.

Asle6
Tänk vilket arbete som krävts en gång i tiden med alla dessa stenmurar och gärdsgårdar! Både här i Åsle Tå och på andra håll.

Asle7
Det här är en väghållningssten. Den markerade var gränsen gick för hur långt en markägare skulle ansvara för underhållet av den allmänna landsvägen. Så står det på en skylt intill stenen. Eftersom backstugusittarna inte var markägare så var det bondens ansvar, men troligen lejdes backstugusittaren för att utföra underhållsarbetet. Eller kanske ingick det i arrendet för backstugutomten.

Asle8
Det här tror jag är svinstior. Jorden går upp till kanten på taket.

Asle9Bortre delen av bygatan i Åsle Tå.

Asle10
Bygatan med en av stugorna närmast. Åsle Tå är en fin plats. Var det så här fint det såg ut i det gamla Sverige?

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Lärarinnan Maja Österlund
Det är de små detaljerna
 

Kommentarer 8

Stefan Simander den lördag, 16 oktober 2021 01:28

Fantastiska foton tlll välberättad historia om fint bevarat backstugeområde!

Elsie Johansson är också otrolig som med sina 90 år fyllda är igång. Häromdagen på författarbesök hos svärmor på Ekebyhus seniorboende i Uppsala. Här en artikel av Nina Lekander om hennes senaste/sista bok:
https://www.expressen.se/kultur/bocker/sag-inte-att-detta-ar--slutet-elsie-johansson/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elsie_Johansson

När det gäller backstugor så fanns det väl olika "klass" på dessa. En del var väl oerhört simpla och fattiga och andra mer rejäla som dessa.
Här i Järlåsa bodde till exempel en familj Starfeldt i en grop i skogen!

Backstugusittarna däremot var ju från början utslagna människor och den bilden hängde med fastän backstugorna befolkades av hela familjer.

Kronofogde Lindeberg skriver 1853 så här i en skrivelse;

”Dessa (backstugorna) utgöra deremot öfwerallt en werklig landsplåga. De bidraga intet till landets producivitet: dess innewånare utgöra ett slags bofaste tiggare, en besuten pöbel, hos hwilken landstrykare och brottslingar oftast finna fristad och deltagande. Will man se lättjan, osnyggheten och ofta immoraliteten i hela sin wämjelighet, så inträde man i ett af dessa nästen...”
https://sverigesradio.se/artikel/1882795
¨
Se även: https://sv.wikipedia.org/wiki/Backstugusittare

"För svenska förhållanden bör ordet tå med biformen tä (jfr. Täby) 'kreatursväg, -stig' nämnas."
Källa: Stefan Brink. https://www.abdn.ac.uk/staffpages/uploads/his237/1984_165.pdf

Fantastiska foton tlll välberättad historia om fint bevarat backstugeområde! :) Elsie Johansson är också otrolig som med sina 90 år fyllda är igång. Häromdagen på författarbesök hos svärmor på Ekebyhus seniorboende i Uppsala. Här en artikel av Nina Lekander om hennes senaste/sista bok: https://www.expressen.se/kultur/bocker/sag-inte-att-detta-ar--slutet-elsie-johansson/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Elsie_Johansson När det gäller backstugor så fanns det väl olika "klass" på dessa. En del var väl oerhört simpla och fattiga och andra mer rejäla som dessa. Här i Järlåsa bodde till exempel en familj Starfeldt i en grop i skogen! :( Backstugusittarna däremot var ju från början utslagna människor och den bilden hängde med fastän backstugorna befolkades av hela familjer. Kronofogde Lindeberg skriver 1853 så här i en skrivelse; ”Dessa (backstugorna) utgöra deremot öfwerallt en werklig landsplåga. De bidraga intet till landets producivitet: dess innewånare utgöra ett slags bofaste tiggare, en besuten pöbel, hos hwilken landstrykare och brottslingar oftast finna fristad och deltagande. Will man se lättjan, osnyggheten och ofta immoraliteten i hela sin wämjelighet, så inträde man i ett af dessa nästen...” https://sverigesradio.se/artikel/1882795 ¨ Se även: https://sv.wikipedia.org/wiki/Backstugusittare "För svenska förhållanden bör ordet tå med biformen tä (jfr. Täby) 'kreatursväg, -stig' nämnas." Källa: Stefan Brink. https://www.abdn.ac.uk/staffpages/uploads/his237/1984_165.pdf
Stefan Simander den lördag, 16 oktober 2021 01:53

Nämnas i sammanhanget bör väl "En romantrilogi (Backstusittarna, Den yttersta hämnden och Den yttersta dagen) handlar återigen om de rikas förtryck av de fattiga, som utspelas under 1800-talet." av dalslandsförfattaren Hans Erik Engqvist.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Erik_Engqvist

Nämnas i sammanhanget bör väl "En romantrilogi (Backstusittarna, Den yttersta hämnden och Den yttersta dagen) handlar återigen om de rikas förtryck av de fattiga, som utspelas under 1800-talet." av dalslandsförfattaren Hans Erik Engqvist. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Erik_Engqvist
Eva Johansson den lördag, 16 oktober 2021 12:51

Stefan: Tack för dina kommentarer med beröm och boktips! Ja, det var verkligen en stor skillnad mellan de sämsta och de finaste backstugorna, det varierade väldigt mycket. Det fanns de som hade det ganska gott ställt, t ex hantverkare, som bodde i backstugor. Det var nog helt enkelt så att i stort sett alla mindre bostadshus utan odlingsbar jord kallades backstuga, idag skulle väl våra vanliga villor kallas backstuga med den definitionen. Men kronofogdens kommentar 1853 handlar om de fattiga i backstugorna.
En av dem var Skrape-Fina som jag bloggat om tidigare: https://www.rotter.se/blog/entry/den-fattiga-i-backstugan
De flesta som bodde i backstuga var nog fattiga, i alla fall inte välbärgade. Att bedriva jordbruk, på en gård eller ett torp, var grunden för försörjningen i Sverige förr, även om många kombinerade det med hantverk eller andra sysslor. Och hade man då en bostad utan odlingsbar jord, ja då var det en backstuga.
När industrialiseringen kom och folk fick sin försörjning på annat sätt och bosatte sig i hus utan odlingsbar jord, då började det kallas lägenhet. Det ser man i husförhörslängderna framför allt under andra halvan av 1800-talet. Men det kom gradvis och kanske beror det på vad prästen kallade detta vad han skrev i kyrkböckerna. Så har jag tolkat de olika begreppen.

Stefan: Tack för dina kommentarer med beröm och boktips! Ja, det var verkligen en stor skillnad mellan de sämsta och de finaste backstugorna, det varierade väldigt mycket. Det fanns de som hade det ganska gott ställt, t ex hantverkare, som bodde i backstugor. Det var nog helt enkelt så att i stort sett alla mindre bostadshus utan odlingsbar jord kallades backstuga, idag skulle väl våra vanliga villor kallas backstuga med den definitionen. Men kronofogdens kommentar 1853 handlar om de fattiga i backstugorna. En av dem var Skrape-Fina som jag bloggat om tidigare: https://www.rotter.se/blog/entry/den-fattiga-i-backstugan De flesta som bodde i backstuga var nog fattiga, i alla fall inte välbärgade. Att bedriva jordbruk, på en gård eller ett torp, var grunden för försörjningen i Sverige förr, även om många kombinerade det med hantverk eller andra sysslor. Och hade man då en bostad utan odlingsbar jord, ja då var det en backstuga. När industrialiseringen kom och folk fick sin försörjning på annat sätt och bosatte sig i hus utan odlingsbar jord, då började det kallas lägenhet. Det ser man i husförhörslängderna framför allt under andra halvan av 1800-talet. Men det kom gradvis och kanske beror det på vad prästen kallade detta vad han skrev i kyrkböckerna. Så har jag tolkat de olika begreppen.
Stefan Simander den lördag, 16 oktober 2021 13:46

Jo, det stämmer bra med vad jag också sett.

Om Johanna Starfelt / Starfeldt och skylten vid hennes grop, se:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=181543.msg1599560#msg1599560

Jo, det stämmer bra med vad jag också sett. Om [b]Johanna Starfelt / Starfeldt[/b] och skylten vid hennes grop, se: https://forum.rotter.se/index.php?topic=181543.msg1599560#msg1599560
Göte Viklund den lördag, 16 oktober 2021 21:22

Alldeles rätt beträffande "tå". I min hembygd i södra norrlands kustland är tå synonymt med fägata. Inhägnad med en "häga". Alltså gärsgård, gärdesgård.

Alldeles rätt beträffande "tå". I min hembygd i södra norrlands kustland är tå synonymt med fägata. Inhägnad med en "häga". Alltså gärsgård, gärdesgård.
Eva Johansson den lördag, 16 oktober 2021 23:09

Göte: Tack för det klargörandet!

Göte: Tack för det klargörandet!
Gäst
Gäst - Angelica Lindblad Erkers den lördag, 07 oktober 2023 13:21

Så fina foton av husen! Det var bra att hembygdsföreningen kunde behålla stugorna på platsen så vi idag kan ta del av svenskhistoria.

Så fina foton av husen! Det var bra att hembygdsföreningen kunde behålla stugorna på platsen så vi idag kan ta del av svenskhistoria.
Eva Johansson den söndag, 08 oktober 2023 19:19

Angelica: Tack! Ja, det är verkligen fint att det har bevarats.

Angelica: Tack! Ja, det är verkligen fint att det har bevarats.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
20 april 2024

Captcha bild