Då och sen

Det finns en viss risk när man bloggar, det kan nästan se ut som det kopieras från den ena till den andra. Men om det nu känns som att Släktforskardagarna i Malmö återkommer så beror det mer på att det är en så stor händelse så det fyller både tiden före och tiden efter händelsen. Och nu är det efter, så då kan vi se tillbaka på några roliga, spännande och också uttröttande dagar.

Uttröttad kan man bli av flera anledningar, en del sådana är riktigt roliga och andra mindre bra. Att få möta många som känns igen från olika digitala möten, och konstatera att det var så helheten såg ut är riktigt roligt. Han var inte så kort som det verkar på zoom-mötet, tvärtom var det verkligen en person att se upp till. Varför trodde jag så fel, undrar om han sitter på golvet fram för skärmen i vanliga fall, eller sitter kameran nästan uppe i taket. Tänk vilka funderingar det kan bli.

En strid ström av människor kommer förbi, en del stannar till och går vidare, andra tycks aldrig vilja gå men vad gör det, lika roligt med båda delarna. Efter några timmar fastlåst vid ett ståbord så känns det som jag borde ha beställt en sådan där hög barstol, så att det kunde bli lite avlastning. Undrar om de kommer att ha sådana i Västerås, som ju är nästa års anhalt. Hoppas förresten att jag slipper den där känslan av pool, som kom när ventilationen tycktes upphöra för en stund. Om den verkligen gjorde det eller om det var inbillning har mindre betydelse, riktigt varmt blev det ett tag,

Under resan ner till Malmö, 62 mil med sällskap av skärmen på bilden, högtalare, kit och banderoller så gnagde en tanke, har jag med en kabel så skärmen kan lysa. Fast det går ju inte att stanna på E4-an och packa ur allt, men det var faktiskt frestande. Och tänk vilken lättnad en liten sladd kan ge när den dök upp vid urlastningen i Malmö. Kändes nästan som helgens höjdpunkt. Vad skulle jag sagt till Tomas om den saknas, undrar om han gillat att få höra: prata på du men det syns inget på skärmen. Och högtalaren fungerade också, tur var det för skaran frammontern växte och växte, ibland var riktigt stopp i gången så jag ska passa på be om ursäkt till de som fick ta en annan vägg förbi montern.

Släktforskardagarna i Malmö, FamilyTreeDNAs monter, foto av författaren

Mycket blev sagt, mycket blev gjort, det topsades, det uppgraderades och det svarades på alla typer av frågor. Tänk att FamilyTreeDNA och DNA kan vara så intressant. Men vi hade konkurrens också, mittemot stod Genealogiska Föreningen, en av mina föreningar, och de hade det också körigt. Så det var en bra del av Baltiska Hallen att besöka. Enda nackdelen var väl att det var några som letade efter mig och inte såg mig för allt folk, men det får jag ta.  En lärdom till Västerås kan vara att ta med sig en strut att ha på huvudet så jag syns, undrar hur det kommer att tas emot.

Men nu är det som sagt över, nästan för ikväll (torsdag 29 augusti) ska jag försöka ta mig till efterfest med Åsa och Linda. De kör ju på Facebook så det är bara att hoppa in och vara med. Då kan jag också passa på att tacka Linda för den kärra vi fick låna när det var slut. Gick supersmidigt att komma ut med allt, packa in i bilen och resa hela vägen hem. Fast kärran var bara med i Malmö, den fick jag lämna där. Undrar om jag kan hitta någon som har en sådan i Västerås nästa år.

Hoppas vi syns där, om ett år!