Byhistoria berättad i bok

Har du också växt upp i en by på landet? Då rekommenderar jag varmt boken "Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort", skriven av Gustav Bergström och utgiven i höstas. Där berättar han om sin by Hälleström i Norrfjärdens församling i Norrbotten och om många av dem som levt där.
Där växte han upp under 1970- och 1980-talen och det handlar framför allt om dem som redan då var äldre i byn. Inte bara tant Valborg utan också tant Emmy, tant Ronny, tant Signe, farbror Nils, farbror Bertil och alla de andra.
Då och då inflikar han sin egen släkthistoria i berättelsen. För i byn bodde också hans farmor och farfar. Härifrån kommer släkten sedan flera generationer. Författarens farfars farmors far var inspektorn Markus Falk på byns sågverk och född 1799. Han var gift med Albertina Christina Marcusdotter, född 1797. Markus Falk hade börjat som bokhållare på sågverket där hans far Olof Falck var sågställare.
Ramberättelsen är en sommar som hemmansägare i byn, där Gustav Bergström numera äger den gamla släktgården, som han vårdar ömt. Han berättar om arbetet med att reparera några gamla hölador, underhålla gårdens maskiner, se till att allt det gamla fungerar och är brukbart i vår tid. Och så berättar han om människorna.
Gustav Bergström arbetar med byggnadsvård och hållbarhet, både som föredragshållare och skribent, och är känd på sociala medier som Rävjägarn.
Det är en varm och ömsint berättelse om människor som sedan länge är döda men som blir levande för oss. Jag känner igen så mycket från min egen uppväxt i en by på landet, om än i södra Sverige och ett par decennier tidigare. Mycket är sig likt. Livet i byn, hur man som barn upplever sin omvärld.
En mycket läsvärd bok. Jag fick den i julklapp av min ena svärdotter och det är jag glad för.

Boken fick mig osökt att tänka på en helt annan bok, "Den gamla byn" skriven av astronomen och författaren Peter Nilson 1997. Den byn heter Möcklehult och ligger i Hjälmseryds socken några mil norr om Växjö i Småland.
Detta är en helt annan sorts berättelse. Författaren tar oss med långt bort i historien, ända till medeltiden då Möcklehult först finns belagd i arkivhandlingar. Med hjälp av mängder av gamla dokument, domböcker och kyrkoarkivet har han gjort en levande historia om sin hemby. Den har lämnat ett bestående intryck hos mig och jag har återvänt till den många gånger.
När den kom ut 1997 läste jag den för att recensera den i lokaltidningen där jag då arbetade som journalist, detta var långt innan jag började släktforska. Jag citerar från min dåtida recension:
"Han gör den lokala historien allmängiltig och intressant tack vare sitt språk och sin förmåga att sätta in de små händelserna i de stora sammanhangen. Byns historia handlar om böndernas mödor, de utstöttas elände, trätor om ägodelar och marker, kärlek och barnadöd, överhetens styrande och ställande och allt det där som är livet i en by år efter år. Han berättar med stor kärlek och respekt för historiens människor och närmar sig med ödmjukhet de som underkastas hans granskning. Han hittar människornas själ och deras hjärtan bakom kyrkböckernas knapphändiga noteringar och köpekontraktens siffror."