Bättre förr?

Vi hör ibland att det var bättre förr, och det kanske vissa tycker. Men nog fanns det en del att fundera på förr, vi behöver inte ta upp allt negativt som barnadödligheter, svält eller annat utan bara titta på hur det kunde gå till i en familj i min närhet. Det kanske inte alltid är så roligt att hålla på med släktforskning när det dyker upp lite udda händelser, ska man skämmas för det som dyker upp. Men varför ska man det, varför inte försöka se vad som egentligen hände, inte kan vi i nutid varken döma eller gömma det som verkligen hände.

Jag försöker reda ut lite grann av historien runt en persons farfars far, dennes mamma, pappa och syskon. Det låter inte så långt bort, inte om man jämför med de artiklar om människans ursprung som dyker upp, men nog finns det en del dolt även så här i nutid.   Vi börjar med farfars far, född som tvilling 1848 i Örebro. Det är mammans andra förlossning, och vid denna likväl som vid den första så uppger hon inget namn på pappan, inget ovanligt men det ger lite problem långt senare ska det visa sig. Den förstfödda sonen, som föddes tre år tidigare, blev bara ett år.

Fritt foto av Guzz Alkala på Unsplash

Att det inte var lätt att vara ensamstående mamma vid mitten på det seklet vet vi nog alla och inte blir det lättare när det kommer två pojkar som behövde omvårdnad. Mamman kämpar på, men något händer, riktigt vad det är vet jag inte än, så hon beslutar sig för att flytta till Stockholm och tar ut flyttningsbetyg för sig och pojkarna när de är nästan två år. Riktigt vart hon flyttar i Stockholm håller jag på och letar efter, lite svårt att hitta och en orsak kan kanske vara att hon ett år senare begär en kopia på attesten, den första sägs ha förkommit. Att hitta henne med sina två söner borde gå bra tycker jag, men det går inte så bra.

Genom alla nya fina register och index så kan man titta på uppgifter ur många olika aspekter, och genom en uppgift om en kvinna med likartat namn med annan födelsetid så framskymtar en ny familj och då blir det kanske inte lättare, men det visar sig att mamman inte tycks ha tagit pojkarna med sig utan bildat ny familj. Om den första pojken i den nya familjen har hennes make som far är inte lätt att se, men det kommer nog fram så småningom. Familjen kommer att bestå av maken och tre pojkar, men då är inte tvillingarna inräknade. Efter en kort tid så blir mamman änka och nu befinner hon sig i situationen att vara ensamstående med tre pojkar. Eftersom Stockholm inte har så många uppgifter om hur de har det så är det svårt att se riktigt hur de klarar sig, men de dyker upp lite här och där. De tre pojkarna går olika öden till mötes, den äldste bara försvinner i 10-årsåldern, den yngsta blir arbetare och dör ensam när han snart ska fylla fyrtio. Mellanpojken lär sig till cigarrarbetare och emigrerar 1882 till Amerika, där det blir familj och barn som kan följas framåt i tiden.

Men hur var det med pojkarna i Örebro, de som fanns på attesten 1850 men som inte hittas i Stockholm.  De dyker upp i böckerna när det är runt femton år, inflyttade från dopboken står det, fast de har funnits i några husförhörslängder. En notering talar om att mamman inte tog med dem till Stockholm, så det förklarar varför de inte hittas där. Var de är åren efter flytten återstår att leta efter, men det står att fyra år efter mammans flytt så tas de om hand av fattigvården. Funderar på varför de inte syns i någon längd för de borde ju ha skrivits in någonstans.

Fri bild av Evans Dennis på Unsplash

Men trots den kaosartade inledningen på livet så går det bra för pojkarna, från en start utan något så blir de hemmansägare och ger sina kommande familjer en bra start i livet. De lär inte ha haft kontakt med mamman, hon lever sitt liv i Stockholm och jag är ganska säker på att de inte kände till sin far. Jag skulle gärna veta vem han var, så att det vore möjligt att få fram en faderslinje längre bak i tiden. Sonsonsonen till den ena av tvillingarna har gjort en DNA-test på sin Y-kromosom och då kan vi se att hans ursprung är lite speciellt.  Det visar sig att hans grupp bildades för ungefär 3 500 år sedan och efter det finns det ingen testad som har den linjen. Så han sitter ensam på sin gren med alla sina privata variationer av mutationer och längtar efter en som åtminstone kan minska antalet år lite grann, släkten är svår att hitta när den är så gammal.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Hanteras varsamt!
Tutan ljuder genom historien
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild