Arvet efter trädkramaren

Emma och Lovisa Dahlgren var två systrar som bodde på sin ärvda gård i Tyresta by i Österhaninge socken. Lovisa var yngst men dog först. Hon föddes i augusti 1871 och dog i mars 1927, alltså 55 år gammal. Hennes storasyster Emma var 13 år äldre, född 1858, och levde till 1932. Innan Lovisa dog betecknades hon som sinnessjuk.

Det är framför allt tack vare Emma Dahlgren som vi idag kan njuta av den gamla skogen i Tyresta nationalpark utanför Stockholm. Ett fantastiskt fint ställe inte långt från innerstan. Eftersom jag har båda mina barn och alla barnbarn i Stockholm blir det en del besök där, och den här veckan gjorde vi en utflykt till nationalparken. Vi gick urskogsstigen på ett par kilometer, lagom långt för en treåring med spring i benen.

Dahlgrensgården var en av Tyresta bys ursprungliga fem gårdar och brukades av Emma Dahlgren och systern Lovisa och givetvis drängar och pigor, bland andra flera trotjänare som stannade i decennier. Lillasyster Lovisa ska ha varit den som mest tagit hand om gårdens djur. Emma ägde Dahlgrensgården och står själv som brukare och hemmansägare i husförhörslängder och församlingsböcker. Men hon ägde och arrenderade också flera andra gårdar i grannskapet. Ingen av systrarna gifte sig.

Flera av byns övriga fastigheter och en hel del av skogsmarken såldes av till utomstående ägare under spekulationstiderna på 1910- och 20-talen och kom efter några år att ägas av företaget Elektraverken som också inrättade en ångsåg här. Men Emma vägrade sälja sin gård. Först 1929, efter systerns död, flera ägarbyten i byn och Torsten Kreuger (tändstickskungens bror) som ny ägare, gick Emma med på att sälja sin mark till Kreuger, som sålde hela byn till Stockholms stad 1937. Nationalparken bildades 1993 efter att området först varit naturreservat. Det är tack vare Emmas starka motstånd mot att sälja som det idag finns nästan orörd skog kvar. Den avverkades inte som på byns övriga marker.

I ena kanten av Nationalparken finns ett besökscentrum bestående av de gamla gårdsbyggnaderna i byn, plus ett nytt naturum. Här finns kafé och rastplatser för egen picknick och vintertid kan man ta en paus i raststugan. En hantverkare håller till i den gamla drängstugan och i Emmas hus Dahlgrensgården är det samlingsplats. Som släktforskare blir jag naturligtvis nyfiken på Emma Dahlgrens släkthistoria när jag går inne i hennes kök och rum i det gamla huset.

I naturummet berättar guiden att det bara finns ett bevarat foto på Emma och det är förlaga till den verklighetstrogna docka som finns i utställningen om nationalparken. (Bilden ovan till höger) Här är Emma framställd som trädkramare och det är omvittnat att hon värnade sin skog. Men Emma, varifrån kom du?


Kyrkböckerna berättar. Emma Sofia Dahlgren var hemmansbrukare och bodde tillsammans med sin syster Lovisa på fädernegården i Tyresta by. Bild från Arkiv Digital, Österhaninge (AB) AIIa:3 (1911-1922) Bild 2560 / Sida 248.

Emmas mormor hette Maria Catharina Övergren och kom från Brännkyrka socken där hon föddes 1807, dotter till stalldrängen Carl Persson på Trångsunds gård men född i Österhaninge socken. Hon var piga hos ungkarlen och nämndemannen Lars Gustaf Olsson på Spirudden (Båtshuset) i Tyresö socken. Han hade då sin mor änkan Anna Brita Ekman och sin syster Margareta Lovisa i hushållet men systern gifte sig snart med Magnus Persson Forsberg. 1836 föddes pigans dotter Sofia Fredrika och kanske är det nämndemannen som är far till barnet. Men de gifte sig först 1843, efter att dottern Johanna Mathilda fötts. Faderskapet är inte bekräftat och i husförhörslängden skriver prästen att Sofia Fredrika är hustruns oäkta dotter och att Johanna Mathilda är deras gemensamma oäkta dotter. Att en nämndeman hade utomäktenskapliga barn med sin piga kanske gick an just för att han var nämndeman och stor jordägare och säkert inte en person som man vågade se ner på som många andra i samma situation. Det var nämligen nämndeman Olsson som ägde det som senare kallades Dahlgrensgården i Tyresta by, genom köp av sin syster och måg och arv efter sin far Olof Larsson som i sin tur ärvt den av sin far Lars Andersson som i sin tur ärvt den av sin far Anders Larsson. 1824 tog nämndemannen över gården och det boningshus som finns kvar än idag ska vara byggt på 1820-talet. Om det är nämndemannen som är far till Emma gick alltså gården i arv i minst sex generationer, från mitten av 1700-talet till 1929. Nämndemannen var också ägare till flera andra gårdar.

Emmas mors syster dog som tvååring. Hon fick senare en bror med namnet Erik Johan som dog en månad gammal och senare ytterligare en bror med namnet Frans Gustaf, som överlevde. Det blev dessa två syskon som ärvde nämndemannen och när både Emmas föräldrar och den ogifte morbrodern dött var det bara systrarna Emma och Lovisa kvar att ta över. Föräldrarna dog båda två 1883, när Emma var 25 år och lillasystern tolv år. Emma blev en präktig och duglig bonde av flera vittnesmål att döma.

Emmas far Erik Gustav Andersson Dahlgren var kyrkvärd i Tyresta. Han föddes 1826 på Vinåker i Dalarö socken. Föräldrarna hette Anders Gustaf Dahlgren och Brita Persdotter, födda 1798 respektive 1792. Här bodde också Erik Gustavs farmor Helena Dahlgren. 1847 kom familjen till Östra Ösby i Österhaninge socken, som arrendatorer. Sedan modern blivit änka fortsatte hon bruka gården en tid men följde sedan med sonen och hans familj till Tyresta 1858, strax efter Emmas födelse. Äldsta barnet, en son, hade dött en månad gammal. Ytterligare en son föddes 1869 men dog efter två månader. Systrarna Emma och Lovisa var de enda efterlevande och ingen av dem fick barn.

Här kan du läsa mer om Emma Dahlgren och arvet efter henne:
https://www.haninge.org/2015/11/19/emma-dahlgren-kvinnan-som-raddade-tyresta/
Där finns bl a det enda bevarade fotot av henne.

Mina bilder från Tyresta:


I Dahlgrensgården i Tyresta bodde systrarna Emma och Lovisa kvar sedan deras föräldrar dött.


Spisen i Emmas kök är kvar. Nu ingår gården i nationalparkens besökscentrum.


Kanske stod Emma många gånger här och tittade ut över sin gård och funderade över livet och skogen.


Baksidan av Dahlgrensgården, med drängstugan till höger. Där bodde sannolikt Emmas anställda drängar, flera av dem var trotjänare som stannade länge, till exempel Nils Reinhold Lundvall med 36 år på gården. Idag är det hantverksutställning och -försäljning i byggnaden.


Inne på gårdsplanen kan man sitta och fika.


En huslänga har gjorts om till raststuga för besökare i nationalparken.


Många gamla hus finns kvar i byn.


Ängen utanför bybebyggelsen. Här har man tydligen firat midsommar.


Vi gick urskogssstigen i nationalparken. Här tar man sig lätt fram även med ganska små barn, men det går inte att köra med vagn. Träspänger underlättar där det är blött.


Utmed stigen finns en rad informationsskyltar.

Fler bilder från urskogsstigen, som finns i den del av nationalparken som var Emmas skog:

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Axel återfunnen!
»Här hvila vi tre syskon små»

Relaterade inlägg

 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild