Algot och Adele Forsell

Algot och Adele Forsell HolmforsAlgot och Adele Forsell. Foto: Sundborg & Lindberg. Privat bildsamling. Johan Algot Forsell föddes 1877-10-17 i Holmfors, Skellefteå som ett av nio barn till Olof "Ol-Orscha" Forsell och hans hustru Kristina Amanda Nilsdotter.

1903 övertog Algot sina föräldrars jordbruk i Holmfors. Samma år körde han ett varulass från Skellefteå till Bastuträsk. Algot var då nyligen förlovad med sin blivande hustru. När han hade lastat av där kom det ett tivolisällskap med tåget söderifrån, de skulle till Skellefteå. Banan Bastuträsk-Skellefteå var vid denna tid ännu inte byggd.

Nu ville de att Algot skulle skjutsa de till stan (Skellefteå). Detta var under pingstveckan. Han hade redan gjort en vända Holmfors-Skellefteå-Bastuträsk. Han fick nu möjlighet till en extraförtjänst så han tog på sig uppdraget. Det var en kvinna som hade detta företag med några personer och en hel del rekvisita. Han lastade på allt och det bar iväg. Hästarna var vältränade på att gå på den här tiden. Det gick raskt undan till Krångfors, där det blev rast. Häst och kusk blev bjudna på mat på gästgiveriet.

Hästen trodde nog att han skulle få svänga av mot Holmfors när man kom till "fisket" (Forsbacka), men det blev att traska iväg till stan igen. Väl framme i stan och efter avlastning samt betalning, kom Algot på idén att säga till madamen, att han nu till pingsthelgen skulle till Bonnstan och kyrkhelgen, därför skulle han ha sin fästmö med sig. Han undrade om de inte möjligen kunde få se föreställningen gratis och det fick de.

När så pingstlördagskvällen hade kommit, tågade de iväg till cirkusplatsen. Där var vakter och inträde. Då dök madamen upp, men hon var så sminkad och utstyrd att Algot inte kände igen henne. Hon kände dock igen honom, för han var osminkad. "Var så god och stig på. Å, så vacker fästmö du har." sade hon. Det här var förmodligen det enda tivolibesöket som Algot bjöd på.

1905 gifte han sig med Sanna Adelia "Adele" Furberg född 1883-08-19 i Stövernäs, Skellefteå. Hon var dotter till lantbrevbäraren, skiftesgodmannen samt bonden Jakob Larsson Furberg o. h. h. Anna Karolina Nilsdotter. I Algot och Adeles äktenskap fostrades elva barn.

Fram till 1953, när landsvägen kom till, avgick bussen från landsvägen Klemensboda-Brutorp, med Verner Åström som chaufför. Han körde busslinjen Skellefteå-Brutorp med avstickare till Krångfors. Bussen gick två gånger per dag. På söndagsafton avgick den mot Skellefteå vid 17-tiden och tillbaka kl. 22.00 på kvällen. Denna tur passade ungdomar som ville gå på bio, som började kl. 19.00, då åkte man hem kl. 22.00.

Nu var det så att det visades en kristen film på en av biograferna i Skellefteå. Den var mycket omtalad och hade fått bra reklam. Filmen hette "Konungarnas konung". Adele och Algot Forsell i Holmfors, samt deras goda vänner i grannbyn Brännfors, Karin och Olov Brännström, bestämde sig för att gå på bio. Alla var vid denna tid pensionärer och umgicks ofta. Algot var lite skeptisk till biobesöket. "Fara å vara bort dell mitt i natta" (Fara och vara borta till mitt i natten) sa han och så kostade det en massa pengar. "He val eint å" (Det blir inte av) yttrade han vidare men Karin var envis och det bar iväg.

Filmen handlade om Jesu liv från Betlehem till Golgata. Det var så spännande och intressant, de var så inne i händelserna i filmen, att de inte märkte att filmen överskred 22:00 med någon minut. När de kom till busstationen hade bussen redan åkt. "Han visst ju om att vä skull ham, å liik fullt sä haven före, hänna ska´n få ut för bara vä få i´en." (Han visste ju att vi skulle hem, och lika fullt har han farit. Det här ska han få ut för bara vi får i honom). Det hade ju varit enklast att ta en taxi hem, men det fick vara någon hejd på slöseriet tyckte de. Bussen som gick till Slind stod på busstationen och var klar för avgång. Den steg de på och sällskapet hamnade i Slind. Efter en kort överläggning där, delade paren på sig. Algot och Adele gick till Algots bror Gustav, Karin och Olov till någon bekant. De väckte upp folk mitt i natten och fick ligga över till dagen efter. När Gustav öppnade dörren och fick se sin gamle bror och svägerska stå där utanför sa han: "Vådda i Jesu namnen komma jä mitt i natta!" (Vad då i Jesu namn kommer ni mitt i natten!) "Jaa, svara Algot, vä hå vöre oppa bio, men hä jär a'Karin som rå för'e." (Ja svarade Algot. Vi har varit på bio, men det är Karin som rå för det.)

Dagen därpå åkte de hem med middagsbussen och fick då tillfälle att träffa chaufför Åström, för att säga honom några sanningens ord. Byborna och särskilt ungdomarna, som de klankat på, hade roligt åt detta en lång tid efteråt. "Gamlern var ändå värst, som eint komme fram förrän dan ätt." (Gamlingarna var ändå värst, som inte kom fram förrän dagen efter.) 

Algot var som person gladlynt och pratsam, varför han hade skaffat sig många vänner. Han avled på Skellefteå lasarett 2 maj 1965, 87 år. Adele flyttade 1974 till Brännanhemmet i Skellefteå där hon vistades fram till sin död. Hon var med om att bilda missionsföreningen i Brännfors. Hon tyckte om att baka i bagarstugan och var långt upp i åren pigg samt vital. Adele var djupt religiös, alltid god och hjälpsam mot sina medmänniskor. Adele gick bort 14 maj 1979, nästan 96 år gammal.

Källor: Kyrkböcker och boken "Byarna vid Stöverån". 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Ungdomens hemska musik - eller?
Nu ska jag läsa släkthistorier
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
18 april 2024

Captcha bild