Alfred Nobels testamente

Idag den 10 december är det Nobeldagen. Den här dagen, den 10 december 1896, dog Alfred Nobel i San Remo. Det är 126 år sedan. På Nobeldagens kväll är det högtidlig fest i Stockholm för nobelpristagarna, som tidigare på dagen får sina priser. Kanske klär du upp dig och har din egen nobelfest hemma just idag.

Allt detta skulle aldrig skett om inte Alfred Nobel skrivit sitt berömda testamente och om inte Ragnar Sohlman och Rudolf Liljeqvist agerat.

Det var i testamentet Alfred Nobel klargjorde vilka priser som skulle delas ut. Orden från testamentet är välkända:
"Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet af utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt den som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysoologiens eller medicinens domän; en del den som inom literaturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser."

En avskrift av hans testamente finns i hans bouppteckning i Karlskoga häradsrätts arkiv, digitaliserad av Arkiv Digital (källreferens ser ni överst i varje bild):

Läs om Nobelpriset på Wikipedia. Där finns en bild på det som jag tror är originaltestamentet, som lämnades in till Stockholms rådstugurätt. Hela bouppteckningen finns i Karlskoga häradsrätts arkiv och omfattar 84 sidor, inklusive testamentet på fyra sidor.

Alfred Nobel efterlämnade drygt 31,5 miljoner kronor 1896. En enorm förmögenhet på den tiden. Han hade egendomar och andra tillgångar i Sverige, Tyskland, Norge, Österrike, Frankrike, Skottland, England, Italien och Ryssland. Allt räknas upp i bouppteckningen, som inte blev klar förrän nästan ett år efter hans död.

I sitt testamente skrev han också hur man skulle förfara med hans kropp efter att han dött:

Han ville att man skulle skära upp pulsådrorna på handlederna och efter att "tydliga dödstecken af kompetenta läkare intygats" skulle han kremeras. Det slutliga testamentet är daterat Paris den 27 november 1895.

I testamentet lämnade han en hel del summor till sina avlidna bröders barn och barnbarn. Han testamenterade också olika belopp och livräntor till anställda. Men 94 procent av förmögenheten gick till Nobelpriserna. Alla pengarna finns kvar fortfarande och har växt betydligt, trots att priser på ganska stora summor delats ut i många år nu. Enligt testamentet är det bara avkastningen, dvs räntan, som delas ut. Kapitalet växer hela tiden och har nu växt till 4,5 miljarder kronor, enligt Nobelstiftelsen.

Hans släktingar gillade inte testamentet utan bestred det, trots att de fick ganska stora summor allihop.  Släktingarna hade ingen framgång i sin strid, tack vare rådigt ingripande av testamentsexekutorerna Ragnar Sohlman och Rudolf Liljeqvist, som av Alfred Nobel valts ut att förvalta den stora förmögenheten.
Sveriges Radio gjorde för några år sedan en serie korta dokumentärprogram om detta.
Eller läs om det hos Populär Historia.

Vill ni läsa Alfred Nobels farfar Immanuel Nobels bouppteckning finns den fritt tillgänglig på Riksarkivet. Han var provinsialläkare i Gävle och dog 1839.