Aina uppfann rullatorn

Tänk att en så bra grej som rullatorn är en svensk uppfinning! Ett stöd för den som får svårt att gå eller får problem med balansen och som är en förutsättning för många att kunna röra sig utanför hemmet. Så säger flera bekanta som är beroende av rullator.

rullator
Eget foto.

Om ni läser på Wikipedia så ser ni att den som uppfann den hette Aina Wifalk. I bostadsrättsföreningen där jag bor i Västerås träffas vi på fika ibland, vi som bor här. Flera av mina grannar är äldre och använder rullator. Hur bra den är kom vi att prata om vid en fika för ett tag sedan. Jag visste sedan tidigare att rullatorn är en svensk uppfinning och sa "Vet ni att rullatorn är uppfunnen i Sverige?". "Javisst", svarade en av grannarna, "det var Aina Wifalk som uppfann den. Jag var arbetskamrat med henne på sjukhuset här i Västerås". Nog blev jag förlägen. Inte visste jag att den uppfanns i Västerås. Men nu vet jag.

Aina Wifalk var kurator på sjukhuset och hade haft polio som ung så hon behövde ett hjälpmedel själv. Då kom hon på rullatorn. Så bra gjort! En fantastisk grej som hjälper så många! Hon bodde alltså här i Västerås, faktiskt i grannkvarteret på andra sida gatan. Anna var född 1928 och gick bort 1983.

Aina Wifalk har ganska nyligen fått en gata i Västerås uppkallad efter sig. Den går från sjukhuset och österut. Här om dagen åkte jag förbi den med bussen.

Jag kan ju inte låta bli att ta reda på lite om hennes släkt. Hon föddes i Lund och kom sedan till Västerås. Från början hette hon Olsson och bytte sedan till Wifalk. Det var inte hennes namn som gift, för hon förblev ogift.

Familjen bodde i Lyby församling, som ligger i Hörby kommun i Skåne. Hennes far Algot Fredrik Olsson var arrendator på gården Sextorp nummer 12. Hennes mor hette Iris Lucia Nilsson och Aina fick också namnet Lucia vid dopet. 1929 fick hon en lillebror som hette Nils Anders men han dog ett par månader gammal. 1940 föddes hennes lillebror Lars, han tog också namnet Wifalk. Föräldrarna skildes och hennes mor och de båda barnen flyttade till Trolle-Ljungby församling där hennes mor Iris blev hushållerska ett år, troligen i en folkskollärarfamilj. 1947 flyttade Aina hemifrån, till Lund och jag antar att det var för att studera, men det vet jag inte. I 1960 års folkräkning var hon kurator på sjukhuset i Västerås. En artikel om Aina Wifalk och rullatorn, med en bild på Aina, finns hos Ny Teknik. Där kan du läsa om hur det gick till när hon utvecklade rullatorn.

Hennes mor Iris levde till 1987 och gifte aldrig om sig. Hennes far Algot Fredrik Olsson bytte efternamn till Oldvall och bodde vid sin död 1974 i Malmö. Algot var bondson från Träne socken. Hans far Anders Olsson kom från Trolle-Ljungby men hans mor Augusta Fredrika Andersson var född i Kungsholms församling i Stockholm. De var sex barn i familjen. En alldeles vanlig och skötsam bondefamilj i Skåne, ser det ut som. Bortsett från att hustrun var från Stockholm, det var nog inte så vanligt. För enkelhetens skull kallar jag henne Augusta. Hon kom 1872 som fosterbarn till en familj i Norra Åsum i Skåne och var barnhusbarn. Då hette hon Engman och var två år gammal, men tog alltså senare sina fosterföräldrars namn.

Journalerna för barnen på Allmänna barnhuset i Stockholm finns digitaliserade på Stockhokms Stadsarkivs hemsida. Här kan vi läsa om Augusta Fredrika Engman.

barnhusjournal
Översta delen av barnhusjournalen. Den finns i sin helhet här.

Augusta föddes på barnbördshuset Pro Patria så hennes födelsenotis finns inte i Kungsholms församling utan i Pro Patrias egen ministerialbok. Hade jag inte läst barnhusjournalen hade jag letat förgäves i Kungsholms församling. Kungliga sällskapet Pro Patria var ett ordenssällskap som blivit ett välgörenhetssällskap. Barnbördshuset inrättades 1774 och var Sveriges första BB. De tog emot både gifta och ogifta mödrar mot en mindre avgift. 1951 las BB-verksamheten ner. Sällskapet finns fortfarande, det vet ni säkert.

ProPatria1870
Augustas födelse i Pro Patrias födelsebok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Tänk vad mycket en kan lära sig när en börjar rota i någons släkthistoria.

I födelsenotisen läser jag att Augustas mor var ogifta pigan Anna Christina Engman, född 13 december 1838 i Vänersborg. På Luciadagen! Men det var ju Ainas mor som hette Lucia... Anna Engman bodde på Återvändsgränd 3 i Stockholm. Dottern Augusta skrevs in på Allmänna barnhuset den 14 april som nummer 80. Hon blev intagen för fattigvårdsnämndens räkning, så Anna måste ha vänt sig dit om hjälp, antar jag. Eller så var hon så fattig att hon inte kunde betala för barnet och fattigvårdsmnämnden fick träda in.

Det är så jag vill gråta... Och så många sådana här livsöden det finns.

Augusta blev samma dag utlämnad till en arbetarfamilj på Ladugårdslandet men återlämnades redan den 30 april, förmodligen för att fosterfamiljens barn hade scharlakansfeber. Den 20 maj kom hon till en hustru på Målaregatan i Klara församling. Där verkar hon ha varit kvar till den 21 maj 1872. Den 25 maj skickades hon till husmannen N Persson i Norra Åsum i Skåne, men samma dag är det infört att hon flyttades till Anders Olsson i samma församling. Där blev hon kvar. 1881 och 1883 fick hon lite pengar i belöning av barnhuset så troligen var hon snäll och duktig. Det var väl det som belönades. Jag undrar hur hennes liv blev, om hon fick slita och arbeta tidigt eller om hon var ett älskat fosterbarn. Fosterföräldrarna var redan i 50-årsåldern när hon kom till dem och de hade inga egna hemmavarande barn.

Det är känt att många barnhusbarn fick slita ont i sina fosterfamiljer. Många som anmälde att de ville ta emot fosterbarn skrev att de ville ha lite större barn som kunde arbeta på gården. Om detta skriver historikern Johanna Sköld i sin bok "Fosterbarnsindustri eller människokärlek". Läs den!

Annas föräldrar var Lars Olsson Engman och Catharina Johansdotter i Vänersborg. Lars kallas "H. F. arbetare" i husförhörslängderna. Vad kan "H. F." betyda? Någon som vet? Det verkar som om alla i ett visst kvarter har "H. F." framför sina namn. (Se Vänersborg (P) AI:18 (1845-1855) sid 117). De hade fyra barn till. Lars dog 1851. Hur änkan försörjde sig och barnen sedan står det inget om. Anna flyttade till Göteborg 1857 och blev piga där. I början av 1860-talet kom hon till Stockholm, sedan till Åbyholm i Vallentuna, så via Stockholm igen till Trångsund i Huddinge och därifrån till "obestämd ort" 1868. Sedan dyker hon upp på Pro Patria där dottern föddes den 22 januari 1870. I Huddinge husförhörslängd finns en väldigt svag blyertsanteckning att hennes betyg är sänt till Göran den 9 oktober 1868. Det måste vara St Görans sjukhus för St Görans församling bildades först 1925. Anna Christina Engman dog i Stockholm 1873, som ogift piga på Norra Tullportsgatan 25 i Katarina församling, enligt dödboken.

Aina Wifalks mor Iris föddes i Rinkaby församling söder om Kristianstad. Iris föräldrar Nils Nilsson och Anna Eriksdotter var åbor på Geltofta nummer 4. Från 1910 står de som ägare av samma gård. Iris äldste bror Nils dog ett halvår gammal. Hon fick fyra syskon till men ytterligare en liten Nils dog några månader gammal. Iris bodde hemma tills hon gifte sig med Ainas far 1926.

Nils Nilssons föräldrar hade också varit åbor på Geltofta nummer 4, ett kronoskatterusthåll på 1/4 mantal. Trots att åbo brukar betyda arrendator med arvsrätt står de insrkivna som ägare, både Nils och hans far Nils Mårtensson. Jag har för mig att det i Skåne också kan ha betydelsen bonde. Nils Mårtensson var 19 år äldre än sin hustru Karna Nilsdotter och hade två barn från sitt första äktenskap. Sonen Nils var född i det andra äktenskapet.

Iris mor Anna Eriksson var född i Gustav Adolfs församling i samma pastorat som Rinkaby. Den hette först Viby, ända till 1778. Tänk på att en del församlingar har bytt namn ibland. Annas familj bodde på Viby nummer 8, en gård på 1/4 mantal som hennes far Erik Mårtensson ägde. Han var inte bara bonde utan också kyrkvärd. Han dog när Anna var fem år, då blev de efterlämnade barnen ägare till gården. Annas mor Anna Nilsdotter dog bara en vecka efter Annas födelse 1872, i barnsängsfeber. Året efter gifte Erik om sig med Sissa Nilsdotter, som alltså blev änka redan efter fyra år. När Erik dött kom en Anders Mårtensson till gården, han ägde 1/16 av den, så han var nog Annas farbror. Det verkar som om Sissa Nilsdotter gifte om sig med Mårten Svensson och att de var kvar på gården till 1884.

Viby
Husförhörslängden från Viby med Anna Erikssons familj. Bildkälla: Arkiv Digital.

PS. Ainas bror Lars Wifalk gick bort för ett år sedan. Hade jag inte sett det hade jag inte nämnt honom, pga GDPR. Och jag är alltså inte på något sätt besläktad med denna familj, bara en nyfiken släktforskare.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Hjalmar och Selina Stenlund
Sant, eller….
 

Kommentarer 4

Gäst
Gäst - Ingrid Lindeberg den måndag, 02 mars 2020 22:16

Hej Eva, läste ditt blogginlägg om Aina och rullatorn. Henne har jag intervjuat. Jag jobbade på VLT i Västerås och intervjuade henne i tidningen i blrjan av 80-talet. En person att minnas./Ingrid Lindeberg

Hej Eva, läste ditt blogginlägg om Aina och rullatorn. Henne har jag intervjuat. Jag jobbade på VLT i Västerås och intervjuade henne i tidningen i blrjan av 80-talet. En person att minnas./Ingrid Lindeberg
Eva Johansson den tisdag, 03 mars 2020 10:05

Ingrid! Vad roligt att du minns henne! Jag har ju aldrig träffat henne, har bara hört berättas och läst om henne. Ja, även om man träffat hundratals, kanske tusentals människor, i jobbet som journalist, så är det vissa man aldrig glömmer.

Ingrid! Vad roligt att du minns henne! Jag har ju aldrig träffat henne, har bara hört berättas och läst om henne. Ja, även om man träffat hundratals, kanske tusentals människor, i jobbet som journalist, så är det vissa man aldrig glömmer.
Runa Lindebratt den tisdag, 29 augusti 2023 03:49

Intressant läsning om Aina. Hon är min syssling. Hennes far Algot och min mor var kusiner. Algots far, Ainas farfar, Anders Olsson var född på Tosteberga nr 12 och var lillebror till min morfar Ola Olsson f 1857. Som barn fick jag alltid höra hur lik jag var Aina. Träffade inte henne tyvärr. Mor Ida Elisabet, ”Lisa” berättade för mig när Anders och Augusta var och hälsade på i Tosteberga. De åkte häst och vagn från Träne. Augusta var tydligen väldigt ordningsam och prydlig. Kollade gärna så det var fint manglat och ordning i linneskåpen?inga torktumlare där inte. Intressant med din bakgrund från Västervik. Min man Lars är född där. Min svärfar Ove Lindebratt var stadsträdgårdsmästare där f 1920 död 2010. Han var född i Linderöd i Skåne. Svärmor däremot kommer från stan. Hennes mor Greta Ackrell var gift med Birger Risberg. De skildes 1941 då svärmor Birgit var 10 år. Hon är nu 92. Hon är född 14/8 1931. Har en del dokumentation på Risbergsläkten men inte riktigt kläm på Ackrell. Birgits morföräldrar Anna och Claes Teodor hade två barn, Greta f 1902 och Yngve som visst var äldre. Yngve hade en dotter, Barbro Ackrell, född på 30- talet. Hade en kusin på min mor sida Inga Ljungqvist, hon dog tyvärr 8/12 i fjol 83 år gammal. En mycket rutinerad släktforskare. Saknar henne oerhört.

Intressant läsning om Aina. Hon är min syssling. Hennes far Algot och min mor var kusiner. Algots far, Ainas farfar, Anders Olsson var född på Tosteberga nr 12 och var lillebror till min morfar Ola Olsson f 1857. Som barn fick jag alltid höra hur lik jag var Aina. Träffade inte henne tyvärr. Mor Ida Elisabet, ”Lisa” berättade för mig när Anders och Augusta var och hälsade på i Tosteberga. De åkte häst och vagn från Träne. Augusta var tydligen väldigt ordningsam och prydlig. Kollade gärna så det var fint manglat och ordning i linneskåpen?inga torktumlare där inte. Intressant med din bakgrund från Västervik. Min man Lars är född där. Min svärfar Ove Lindebratt var stadsträdgårdsmästare där f 1920 död 2010. Han var född i Linderöd i Skåne. Svärmor däremot kommer från stan. Hennes mor Greta Ackrell var gift med Birger Risberg. De skildes 1941 då svärmor Birgit var 10 år. Hon är nu 92. Hon är född 14/8 1931. Har en del dokumentation på Risbergsläkten men inte riktigt kläm på Ackrell. Birgits morföräldrar Anna och Claes Teodor hade två barn, Greta f 1902 och Yngve som visst var äldre. Yngve hade en dotter, Barbro Ackrell, född på 30- talet. Hade en kusin på min mor sida Inga Ljungqvist, hon dog tyvärr 8/12 i fjol 83 år gammal. En mycket rutinerad släktforskare. Saknar henne oerhört.
Eva Johansson den tisdag, 29 augusti 2023 14:39

Runa: Vad roligt med din kommentar! Börjar man söka i släkthistorien finns det alltid något att berätta. Lindebratt och Ackrell känner jag igen från Västervik. Barbro Ackrell lärde jag känna där och hennes dotter Sanna, som jag tror bor kvar där.
Din syssling Aina Wifalk tänker jag på ibland, varje gång jag ser en rollator. Tänk att hon kom på den! Det har hjälpt många.

Runa: Vad roligt med din kommentar! Börjar man söka i släkthistorien finns det alltid något att berätta. Lindebratt och Ackrell känner jag igen från Västervik. Barbro Ackrell lärde jag känna där och hennes dotter Sanna, som jag tror bor kvar där. Din syssling Aina Wifalk tänker jag på ibland, varje gång jag ser en rollator. Tänk att hon kom på den! Det har hjälpt många.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
29 mars 2024

Captcha bild