AI

Så här illustrerar ChatGPT släktforskning. Alldeles utmärkt som en genrebild i ämnet, tycker jag.

Det som kanske är allra mest diskuterat just nu är väl hur vi släktforskare kan använda AI. Nyligen startade Peter Sjölund en Facebookgrupp i ämnet. Mycket bra, tycker jag, som har gått med i gruppen för att hänga med i utvecklingen.

Men jag är kluven.

Å ena sidan är det ju jättebra att vi kan ta AI till hjälp att tolka, men framför allt att söka i, svårlästa och långa texter. Typexemplet där är väl domböcker. Det är ju fantastiskt och intressant att hitta en gammal släkting i domboken utan att behöva lägga timmar på läsning av en krävande gammal handskriven text.
Men givetvis måste jag kontrollera att AI-tolkningen stämmer. Tar den fel på t ex namnen Lars och Hans eller Lisa och Sissa, vilket säkert kan hända, så får jag ju fel information. Så jag måste fortfarande lära mig läsa gammal handstil så bra att jag kan läsa texten någorlunda.
Men en hjälp är det onekligen i genomsökningen av texten.

Utöver det har jag använt AI till att skapa några genrebilder till släktberättelser. Lite kul, man kan illustrera en text som handlar om en tid långt innan kameror fanns. Men verkligheten visas ju inte i en sådan bild och jag påstår inte heller något annat än "så här tolkar AI situationen". Se några bilder längst ner i blogginlägget.

Å andra sidan framhävs nu har AI kan gestalta människor och skapa rörliga filmer från ett gammalt foto. Automatisk färgläggning har vi haft länge, men rörliga bilder är ett ganska nytt steg i utvecklingen.
Foton färglagda av AI och filmer skapade av AI visar ju inte verkligheten. Varför skulle jag vilja ha det? Som släktforskare är det verkligheten jag är intresserad av att få fatt i, i den mån det går.
Ett svartvitt foto visar ju inte heller verkligheten, bara att mormors klänning var randig eller att mammas brudbukett hade både ljusa och mörka blommor. På ett färglagt foto kan mormors klänning ha fått röda och blå ränder medan den i verkligheten hade gröna och gula ränder. Det för mig alltså inte närmare verkligheten. Det enda det gör är väl att skapa mer uppmärksamhet om jag t ex använder ett sådant färglagt foto i en släktbok.

I den nya Facebookgruppen om AI för släktforskare diskuteras bl a att AI kan användas för att skapa berättande texter utifrån fakta i släktträdet. Det ställer jag mig helt avvisande till eftersom jag vill berätta själv, om berättande texter ska tas fram om min släkt. T ex till en släktbok. I en berättande text presenterar jag både fakta och min egen tolkning och analys av dessa fakta.

Man kan också ta AI till hjälp för att göra poddavsnitt. Ett som jag lyssnat på är detta om när delar av Danmark blev svenskt på 1600-talet.
Det är två AI-genererade röster som samtalar om innehållet i ett kapitel i en bok som jag haft nytta av när jag skrivit släktbok, eftersom jag har släkt i Halland under den danska tiden. Boken heter "När Östdanmark blev Sydsverige". Vad tycker du om detta? Lyssna gärna!

Man kan också ta AI till hjälp att analysera sitt släktträd, t ex få fram en lista på alla som bodde inom ett visst avstånd från en ort. Och tydligen är det så att de många förslag man får till sitt släktträd på släktforskningsportaler på nätet är AI-genererade. De flesta av oss som släktforskar vet att det förekommer en hel del fel i släktträd på nätet, troligen för att släktträdets ägare inte själv granskat förslagen i källorna utan godkänt dem ogranskade.
När jag är inloggad i ChatGPT står det med små bokstäver längst ner: "ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig information." Bra!

Vad är sanning? Kan vi i längden skilja på det som är verkligt och det som är skapat av AI? Redan nu förekommer ju väldigt många inslag av filmsnuttar skapade av AI i sociala medier och kan alla verkligen förstå att de är fake? Skillnaden på verkligt och artificiellt verkar vara på väg att suddas ut i takt med att AI tränas upp.
Säkert är det flera av er som i ert flöde på sociala medier fått upp filmen med den artificiella filmen med Barack Obama. Där varnar man också för vad dessa AI-skapade filmer kan leda till.

Kanske har AI-användningen med att göra om man som släktforskare är processinriktad eller resultatinriktad. Alltså om resultatet är det viktiga, att få fram faktiska uppgifter, att kunna visa upp ett resultat. Eller om själva forskningen är det viktiga, att söka efter pusselbitarna i arkivhandlingarna. För mig är det själva arkivforskningen som gör att jag sysslar med släktforskning. Att söka i arkiven är spännande och intressant, resultatet blir det jag hittar.

Läs gära Mats Ahlgrens blogginlägg för ett par veckor sedan.

Några bildresultat från ChatGPT:

Här har jag bett ChatGPT skapa en bild med en familj på den svenska landsbygden på 1600-talet. Familjen består av man och hustru, fyra barn plus dräng och piga. Jag fick tre barn, men OK då... I mina ögon ser det mer ut som 1800-tal än 1600-tal. De flesta husen på 1600-talet var grå, inte faluröda, men det har jag inte upplyst ChatGPT om.

Sedan bad jag ChatGPT göra en bild av en tunnbindare som arbetar i sin verkstad på 1700-talet. Den här bilden blev det och jag tycker att det ser snarare ut att vara en man som arbetar med skinn. Så jag bad ChatGPT att lägga till tunnor:

Jag har ingen tunnbindare i min släkt, det här var bara ett enkelt test.