Ägg och gammal sten

Häromdagen var jag i Hässleby, för att köpa lite ägg. Detta Hässleby ligger i närheten av Köpingsvik på Öland. Tittade mig omkring och funderade på hur det såg ut för 175 år sedan, i vilken del var det Hässleby 2 låg. Att kombinera äggköp med släktforskning må låta långsökt och om du undrar varför så förstår du säkert lite mer snart.

På kyrkogården i Köpingsvik finns ett hörn där man sparat gravstenar som är äldre och som någon tyckt vara intressanta.  En av dessa är en kalkstensplatta infogad i en lite större sten. Inte så lättläst och definitivt svår att fotografera utan en massa extrabelysning och sådant. Men jag kunde läsa och jag tycker det står: ”Här vilar hemmansägaren Olof Larsson från Hässleby född den 3 sept 1801 död den 3 feb 1832 och dess kära maka Maria Persdotter född 8 maj 1799 På hemvägen från kyrkan den 3 söndagen i advent blev hon uppsåteligen ihjälslagen 1848 av mördaren till denna missgärning”. Slutet kan vara lite annorlunda eftersom stenen är spräckt där.

eget foto av sten på Köpings(H) kyrkogård
En text som väcker intresse, vad är det som hänt. Först så kan vi se att Olof inte blev gammal och sedan fick Maria ett otäckt slut. Dödboken ger lite mer information: ”17 dec 1848. Maria Persdotter, änka efter Olof Larsson i Hessleby befanns den 3dje söndagen i advent på sin återgång ifrån Köpings kyrka till sin hemvist, bredvid vägen mellan Törneby vägskäl och Pinnekulla med ett förkrossat huvud på stället mördad. Rannsakning anställdes den 22/12 men den anklagade drängen Jonas Peter Andersson ifrån Klinta nekade till det begångna brottet”

Här har tydligtvis något hemskt hänt, Maria, som var född i Övra Wannborga, hade varit i kyrkan och på väg hem till son med familj, mött sitt öde. 3dje advent, undrar om det snöade den dagen eller om det var en pinande vind när hon försökte gå halvmilen hem. Hon mötte sitt öde och i dödboken finns en förmodad mördare nämnd. Jonas Peter Andersson från Klinta, som ligger nära kyrkan,  och 24 år gammal var nog inte en exemplarisk medborgare, hade säkert haft en del hyss för sig och det kanske var därför han gick till sjöss några år.

I dödboken står det att han  nekade till brotten, men det slutade inte där. Jag har inte läst domboken än, men jag ser att han skrivs in i Kalmar fängelse den 23 december 1848, anklagad för dråp. Där tycks han stanna till dess att han den 1 april 1850 avsändes till Långholmen. Texten i boken lyder:        ” Kungl Majts nådiga utslag den 27 februari 1850 dömer Andersson till allmänna straff och arbetsinrättningen å Långholmen för att där i enskilt rum förvarad och av vederbörande prästerskap förmanas till uppriktig bekännelse av det mot honom angivna dråp”   Så det hjälpte inte med hans nekande, något fällde honom.

Att komma till Långholmen var inte det lättaste, jag har tidigare nämnt om alla de pest och kolerafall som fanns vid den här tiden på fängelset. Jonas Peter klarade sig lite mer än ett år men sedan återfinns han i fängelsets dödbok den 21 maj 1851. Eftersom det finns en del otäckheter i texten så klarar vi kanske en till. Jonas Peters dödsorsak låter ovanligt väl beskriven när jag jämför med andra på sidorna runt hans. De skriver ”hjärtsäcksinflammation med stor utsöndring av lymfa och lungtuberkler”.  Inte den trevligaste texten med sådant ser det ut.

Hur det gick för Marias son eller för Jonas Peters syskon vet jag inte, förutom en syster som gjorde en klassresa, men det kan få vara något som kanske framtiden utvisar. Just nu räcker det med anteckningarna i böckerna och stenen på kyrkogården, tänk förresten att den finns kvar 175 år senare, det är inte alla som sparas så länge, för att försöka förstå det hela.  Och jag lär säkert bli påmind igen, för bättre grönsaker och ägg än i Hässleby är det svårt att hitta, så jag är nog där snart igen, får kanske hålla utkik när jag passerar platsen för det bestialiska mordet. Undrar om jag får se något eller någon som påminner oss om den tragiska händelsen.