Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Varför har vi ett släktforskarförbund? Enligt min uppfattning är det för att enskilda släktforskarföreningar tillsammans ska kunna göra saker som man inte förmår göra enskilt och leverera mervärde för släktforskare. Det senaste dryga kvartsseklet har det väsentligaste bidraget från Sveriges släktforskarförbund varit projektet kring Sveriges dödbok och dess olika spinn-offs.
Från början handlade projektet om att genom att tillhandahålla registerdata om dödsfall bidra till att överbrygga den vallgrav som skapas av sekretessen för de yngsta kyrkoböckerna. Eftersom centrala uppgifter om personerna i vissa fall saknades, som exempelvis namn, igångsattes projektet Namn åt de döda (NÅDD) för att komplettera registeruppgifterna. Successivt kom projektet att utvidgas bakåt i tiden före den tid då det fanns registeruppgifter där databasen byggdes ut med manuellt framtagna uppgifter om i princip när och var personerna föddes och dog.
I dagsläget finns version 9 som DVD med uppgifter från perioden 1815–2022. Senare i år ska version 10 komma och täcka perioden 1800–2024. Det sägs bli den sista på DVD. Databasen finns numera också som en prenumerationstjänst på Rötter, som delvis redan uppdaterats för den nya tidsperioden.
[Tillägg: Det har påpekats för mig att sedan flera år finns dödboken på USB, inte DVD. Och det borde jag ju vetat eftersom jag själv installerat USB-stickorna.]
Jag anser att projektet nu nått vägs ände. Det är en väsentlig skillnad mellan vad databasen innehåller för typ av uppgifter om säg de senaste halvseklet (registerdata som i princip är utdrag från källan) jämfört med det första halvseklet (av enskilda släktforskare framtagna uppgifter och slutsatser avseende identifikation av personerna dessa uppgifter handlar om).
Man inser förstås direkt att det beroende på tidsperiod är olika svårighetsgrad att ta fram de manuellt konstruerade registerposterna. För de yngre delarna av materialet ör det förhållande enkelt med existerande källmaterial som är förhållande lättläst. Tidigare i projektet ställde sekretessen visserligen till problem. Ju längre tillbaka i tiden vi kommer så upphör premissen med existerande källmaterial – kyrkoarkiven tar (så att säga) slut. Detta av olika skäl – gallring, råttor, brand eller att man kommer till den tidpunkt de började föras. Allt fler registerposter i det äldre materialet kommer därför av detta skäl vara ofullständiga. Arbetet med att korrekt identifiera födelsenotisen till en avliden person ökar också. Karaktären på registerposterna under den tidiga tidsperioden blir därför väsentligen annorlunda än under senare delar – därmed sjunker också posternas kvalitet
Enligt min mening borde man inte gått så lång tillbaka som döda efter 1800 men när man nu gjort det är det rimligt att projektet sätter punkt med året 1800. Tyvärr har NÅDD redan satt igång med 1700-talet. Det är ett misstag.
Här finns en enastående resurs i form av alla frivilliga som arbetat med NÅDD som rimligen borde få arbeta med något nyttigare än att förlänga NÅDD till perioden före 1800. Eller att arbeta med 1900-talsdatabaser där det redan finns sådana. Är det möjligt att kanalisera deras intresse till arbeta med ett liknande men lite annorlunda projekt? I så fall vad?
Idag håller ArkivDigital på att bygga upp en förnämlig bukett av databaser, bland annat genom att köpa in sådana från bland annat släktforskningsföreningar, omfattande födda, vigda och döda före 1800. Databasen Befolkningen i Sverige, avskrifter från husförhörslängder, börjar även innefatta avskrifter från längder som bara omfatta 1700-talet.
Mitt förslag är att Sveriges släktforskarförbund istället ska starta med att registrera mantalslängder. Allt fler släktforskare kommer i sin personliga forskning fram till den punkt där kyrkböckerna »tar slut«. Man måste använda olika kompletteringskällor för att få fram resultat, men mantalslängderna är alltid kärnan i ett sådant projekt.
Många släktforskare registrerar redan idag mantalslängder – ofta för enskilda socknar även om mer ambitiösa projekt för hela härader existerar. Att ensam registrera en hel socken går, även om det tar tid, men att genomföra ett helt härad eller mer är nästa för mycket. Att då kunna, genom ett av förbundet adminsitrerat och koordinerat registreringsprojekt, samarbeta med andra gör att den enskilde släktforskaren får ett ett större och därmed mer användbart dataunderlag i arbetet att kombinera mantalslängder med andra källor.
Kombination av olika källor har ofta lett till att projekt av typen rekonstruktion av kyrkböcker sett dagens ljus: en kombination av källavskrifter och släktforskningsresultat. Alltså samma sak som kännetecknar NÅDD. Enligt min uppfattning bör förbundet inte ge sig in på den vägen utan överlämna det åt enskilda forskare eller enskilda släktforskarföreningar..
Istället bör det vara en ren registrering av vad som står i källorna. Mantalslängder finns i de flesta falla som hyggligt kontinuerliga årliga längder (oftast i flera kopior i olika arkiv) utan större luckor från och med 1642. Till och med 1820 finns materialet också digitaliserat. Både Riksarkivet och ArkivDigital levererar mantalslängder digitalt och eftersom de hämtar mantalslängderna från (delvis) olika arkiv överlappar de varandra.
Släktforskare kan sedan använda resultatet för sin egen forskning och sina egna projekt. Till skillnad från kyrkboksforskning är enskilda uppgifter om en enskild person ett enskilt i en mantalslängd nästan aldrig användbar. Det är genom att sammanställa enskilda uppgifter för säg en hel socken under en följd av år som man kan nå resultat. Detta möjliggörs genom den plattform förbundet tillhandahåller materialet på eller att den enskilda släktforskaren laddar hem information om hela socknar eller härader.
Nedladdning innebär inget sekretessproblem eftersom det inte finns levande personer i materialet. När forskare vid akademierna idag använder registerdata från SCB måste data av sekretessskäl hela tiden stanna på en plattform SCB tillhandahåller och därför måste analysen också ske där. Plattformen tillhandahåller därför statistisk programvara för detta. En enklare och billigare lösning för ett sådant här projekt är därför att den enskilde släktforskaren kan ladda hem de data man behöver.
Det får alltså inte bli en sluten lösning där man endast söker efter enskilda personer utan man måste kunna filtrera materialet på samtliga de variabler databsen innehåll.
Det är viktigt att man precisera under vilka villkor nedladdningen sker. Förlslagsvis bör det ske under en Creative Commons licens. Det finns flera olika licenser som har olika typer av restriktioner, exempelvis om materialet får användas för kommersiella ändamål eller inte, i vilken utsträckning man får ändra det eller inte etcetera.
Egentligen är det bara att sätta igång. Genealogiska Föreningen tillhandhåller sedan några år en registreringsmall för mantalslängder. Mallen togs fram av tiotalet medlemmar i GF för några år sedan och tillhandhålls under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell licens och har såväl en användarinstruktion som instruktionsfilmer.
De som tog fram mallen var släktforskare från Skåne till Norrland med erfarenhet av hur mantalslängderna ser ut lokalt i olika delar i Sverige under olika tidsperioder. Mallen kan därför vara en bra startpunkt och licensen under vilket den är tillgänglig möjliggör att den utvecklas.
I praktiken behöver man göra många andra ställningstaganden: Vilket bör startåret bör vara? Olika för olika församlingar beroende på när husförhörslängderna startar eller samma för alla? Spelar det någon roll att det existerar samtida husförhörslängder? Hur ska man förhålla sig till alla individuella registreringsprojekt som redan pågår? Kan det vara möjligt att integrera dessa i projektet? Sedan tillkommer förstås intrikata frågor om eventuell normalisering av person- och platsnamn.
Ett sådant här projekt går långt utöver vad en enskild släktforskarförening har möjlighet att göra och det skulle innebära att ytterligare källmaterial görs tillgängligt för släktforskare på ett sätt som ger ett klar mervärde – och de släktforkare som börjar använda mantalslängder blir allt fler.
I vilken utsträckning kommer ett sådant projekt att generera intäkter utöver projektkostnader? Jag vet inte, men vi har inte ett släktforskarförbund för att det ska generera intäkter utan för det att ge mervärde för släktforskare.
