Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
.png)
"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" - en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på Youtube.
I centrum för berättelsen står en ung kvinna som år 1912 reser från Malmö till Halmstad för att föda ett barn i hemlighet. Drygt hundra år senare bestämmer sig hennes biologiska barnbarn, Kerstin Sandberg, för att försöka ta reda på hennes identitet.
- Allra mest tänker jag på min pappa, som så länge sökte men aldrig fick träffa sin biologiska mamma. Jag tror att han hade henne i tankarna hela livet, säger Kerstin i filmen.
Hon är själv inte släktforskare, men har som av en händelse en god vän som är det. Elisabeth Fagerberg, som väninnan heter, har varit engagerad i Hallands Släktforskarförening i många år.
- Kerstin hade egentligen alla pusselbitar redan. Jag hjälpte henne bara att lägga henne pusslet, säger hon.
DNA ger visshet
Filmen visar hur Kerstin och Elisabeth gemensamt letar sig fram till den biologiska farmodern. De gräver i de papper Kerstin redan har, besöker kommunarkivet och tar slutligen hjälp av DNA för att få fullständig visshet. Plötsligt står Kerstin där med en släkt som är mycket större än hon kunnat ana.
Att det blev en film av det hela har att göra med att Elisabeth Fagerberg berättade om den för en annan medlem i Hallands Släktforskarförening - Kathinka Lindhe, som är journalist. År 2014 skrev hon den uppmärksammade boken "Sorgeliga saker hände - Elvira Madigan, Sixten och mig" om sin farmors far, Sixten Sparre.
- Redan när jag började fundera över min egen historia var det en sak jag visste, och det var att jag inte ville göra något platt släktträd. Hur tjusiga träden än är så är det bara datum, datum, datum och namn, namn, namn, säger hon.
Dramaturgin viktig
På samma sätt förhåller det sig med filmen "Moder okänd". När Kathinka föreslog för Elisabeth Fagerberg att de skulle göra en film om Kerstins jakt på sin okända farmor var det med föresatsen att den färdiga filmen skulle bli något helt annat än en uppräkning av datum och namn.
- För att lyckas med det så måste man rensa. Släktforskning resulterar alltid i en massa olika trådar, men ska man göra film måste man välja bort en del av dem för att få till dramaturgin, säger Kathinka.
Resultatet är ett drygt elva minuter långt släktdrama som verkligen griper tag i tittaren, och som kan tänkas inspirera även noviser att ta sina första steg i släktforskningens spännande värld.
Kathinka Lindhe lyfter det faktum att väldigt många människor, precis som Kerstin Sandberg, sitter på släktpussel som bara väntar på att läggas.
- Har man föräldrar som har dött har man nästan alltid en sådan där låda med gamla papper hemma. Det handlar bara om att ta sig tiden att gå igenom dem.
Lätt göra film
Förutom att "Moder okänd" har lagts upp på Youtube finns den även länkad från Släktforskardagarnas webbplats. Hallands Släktforskarförening står som bekant som värd för årets dagar, och eftersom det figurerar flera sjömän i kortfilmen tyckte teamet bakom den att den passade väl in under temat "Vägar till Västerhavet".
Att göra film är lättare än vad många tror, understryker Kathinka Lindhe. "Moder okänd" är gjord i Imovie som är en mycket enkel programvara anpassad för Apples olika plattformar "- för PC och androidtelefoner finns andra program och appar att använda sig av.
- Vem som helst kan egentligen berätta sin släkthistoria på det viset. Det kan kännas som ett stort projekt att ge ut en bok, men en film kan du bara lägga upp på YouTube eller ta med till släktkalaset på en USB-sticka, säger Kathinka Lindhe.
 "
 "