Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
.png)
Hela 28 svenskspråkiga dagstidningar, utgivna i USA under åren 1859-2007, finns nu tillgängliga i digital form på Minnesota Historical Societys webbplats.
Att det är en potentiell guldgruva för dig med emigranter i släktleden behöver väl knappast sägas - en relativt enkel sökfunktion gör att det går snabbt att få relevanta träffar. En sökning på "Anton Carlson" ger exempelvis vid handen att "Pastor C. E. Lindberg i New York den 4 december 1886 vigde Herr Anton Wilhelm Carlson och mamsell Mathilda Okerlind".
Detta stod att läsa i den New York-baserade tidningen Nordstjernan den 10 december samma år.
Även svenska nyheter
Även den vars släktforskning håller sig inom Sveriges gränser kan med fördel ge databasen en chans. Många av tidningarna rapporterade nämligen även om händelser i det forna hemlandet, som det här "egendomliga dödssättet" som det vintern 1886 kom rapporter om från Svartabäck i Småland:
"En 50-årig torparhustru Johanna Ohlsdotter, boende under ofvannämnda gård, hade gått ned till den förbi hennes hem flytande Ronnebyån för att "klappa byk". Då de hemmavarande, en 15-årig son samt ett inhyseshjon, ej hörde af henne, anade de oråd och gingo att söka henne, och funno henne också, men hon hade då upphört att tillhöra de lefvandes antal. Hon låg framstupa i åbrädden, som här hade knappast 3 à 4 tums djup. Fallandesjukan hade troligen vid olyckstillfället angripit den så sorgligt omkomna, som deraf fallit i vattnet samt, oförmögen att hjelpa sig sjelf, der funnit sin död." (Nordstjernan, 10 december 1886, s 1).
Två tredjedelar kvar
Anmärkningsvärt nog utgör de 300 000 tidningssidor som nu ligger ute bara en mindre del av det material som finns. Jonas Ahlberg, projektledare på Kungliga Biblioteket, uppskattar att minst två tredjedelar återstår att digitalisera och publicera.
- Vi har gjort ett urval där vi försökt få med de största titlarna, och även en god geografisk täckning. Dessutom har vi tänkt på att få till en politisk spridning, ha med såväl religiösa som sekulära tidningar och så vidare. En blandning helt enkelt, säger han och tillfogar:
- Med det sagt så finns det väldigt mycket bra material kvar som inte är digitaliserat, och som vi ännu inte fått pengar till att digitalisera.
Flera samarbetspartners
Pengar är alltså, som så ofta, förklaringen till att allt inte presenteras på ett bräde. Databasen som nu finns tillgänglig är egentligen resultatet av två separata projekt under åren 2010-2016: ett där Kungliga Biblioteket digitaliserat de 28 tidningarna med hjälp av pengar från Riksbankens jubileumsfond, och så ett där man tagit fram det tvåspråkiga visningsgränssnittet med hjälp av pengar från Wallenbergstiftelserna.
Det senare projektet har det framför allt varit Minnesota Historical Society, MHS, som hållit i. Även The American Swedish Institute i Minnesota och The Swenson Swedish Immigration Research Center i Illinois har deltagit som samarbetspartners i de båda projekten.
Orsaken till att de digitaliserade tidningarma inte finns upplagda hos KB, utan bara hos MHS, kan den listiga förmodligen klura ut. I och med att sajten är amerikansk gäller amerikansk upphovsrättslagstiftning, där artiklar publicerade ända fram till 1923 faller under "public domain" - allmän egendom. Detsamma gäller även senare artiklar utan copyright-märkning.
Skickade hem tidningar
En guldgruva att botanisera i, som sagt. Det tycks även Tufve Nilsson Hasselquist (1816-1891) ha tyckt. Grundaren av tidningen Hemlandet inledde tidigt ett samarbete med Kungliga Biblioteket i Stockholm som gick ut på att han prenumererade på, och skickade hem, alla svenskspråkiga tidningar han kom över. Detta framsynta insamlande ligger till grund för den samling som nu digitaliserats till åtminstone 30 procent.
Totalt består samlingen av 300 titlar och en miljon tidningssidor. Tidningsutgivarlustan var uppenbarligen stor i den svenska emigrantgruppen i USA.
- Det är helt otroligt vad de var flitiga. Bara tyskarna var bättre. En del i det är förstås att ganska många av de svenskar som emigrerade var läs- och skrivkunniga, säger Jonas Ahlberg.